HISTORIA. I kväll för 75 år sedan lades den tyska staden Dresden i ruiner i ett av 2:a världskrigets värsta bombangrepp. Aldrig tidigare har sådana mängder av sprängmedel och fosforbomber regnat från himmelen.
De allierades bombningar den 13-15 februari 1945 dödade tiotusentals människor och debatten kring huruvida angreppet var nödvändigt har pågått långt in i vår tid. En sak är säker: Winston Churchill ångrade sig efteråt.
Bränderna var så omfattande och röken så tät att det snart blev omöjligt för de brittiska bombfällarna att identifiera några konkreta anfallsmål. Istället övergick de flygplansbesättningar som hade till uppgift att markera angreppsplatser till att utvidga området. De gjorde nya markeringar vid sidan av de bränder som redan rasade med full kraft. Snart gick inte heller dessa att urskilja. Bombfällarna inriktade sig då på de platser där bränderna var som intensivast för att ge ytterligare kraft åt eldstormarna. När piloterna åter styrde mot baserna i Storbritannien kunde de och övriga besättningsmedlemmar på bombplanen entusiastiskt konstatera att stora områden stod i lågor och lyste upp natthimlen så att skenet var synligt flera mil därifrån.
Det tragiska i denna operation av vissa kallad terror var att Dresden tidigare inte drabbats av några bombnätter, som deras grannstäder gjort. Det pratades om att Dresden skulle sparas för att efter kriget, bli ett centrum för segermakterna. 1945 var bombning av stadskärnor inte folkrättsligt förbjudna och staden hyste vissa industrier för krigsmateriel, men inga stora, betydelsefulla militära anläggningar fanns.
Dresden som gick under namnet ”Elb-Florenz” p.g.a. alla sina vackra slott, kyrkor och bebyggelse. Därför hade flera hundratusentals flyktingar från de tyska östområden sökt sig till denna skyddande ort. Gamla,sjuka och kvinnor med sina barn trängdes i staden. Inga stora militära anläggningar fanns, med undantag av några sjukhus för krigsinvalider.
Nu fanns det en ”krigs-terrorist” vid namn Harris i England, som gärna angrep civilbefolkningen med enorma bombmattor. Nu beslutade denne ”Bombar-Harris”, att Dresden skulle utplånas.
Första angreppet av totalt fyra skedde tidigt på kvällen och orsakade stor skada med många offer. Men efter någon timma följde sedan, en andra och en tredje bombvåg. Denna gång med fosforbomber som satte hela staden i lågor. Folk försökte undkomma branden genom att bege sig till Elbe`s stränder i hopp om att överleva. När man trodde sig ha kommit undan eländet, följde så det grymma fjärde bombangreppet, (bestod av över 300 plan) som inriktade sig helt på, att döda så många civila som möjligt.
En av de få som lyckades överleva berättade hur Elbes stränder kilometer långt var kantat av kvinnor, barn och gamlas lik. Barnvagnar, kärror och väskor låg i tusentals utmed floden. Allmänt heter det att 25.000 omkom i infernot. Men i de rapporter som skrevs av SS, var det c:a 250.000, som på detta grymma sätt dödades under några timmar…Staden som sådan fanns inte längre, enbart ruiner,skrot och aska blev kvar.
Efter många år avslöjade en av de piloter vid US-Airforce som deltog i raiden, att man kände till att staden endast bestod av civila mål. Samtidigt berättade han, hur han sedan bombnatten,varje dag/natt plågas över det skedda, som han tvingades medverka vid.
-Pettersson säger att Dresden var en av de städer som råkade värst ut under kriget men det var många städer utan nämnvärd militär närvaro som bombades. Bland den fanns Frampol, Wieluń och Warszawa i Polen. Namsos i Norge totalförstördes sedan tyskarna fått höra att britterna landstigit och Hitler gav order om att staden skulle förstöras utan hänsyn till civilbefolkningen. Rotterdam, London och Coventry var städer som råkade illa ut.
Men tyskarna drabbades värst. Arthur ”Bomber” Harris ovan var övertygad om att segern i kriget kunde uppnås genom att bomba sönder Tyskland[källa behövs. Målet var så kallad ”moralbombning”, att bomba för att minska försvarsviljan hos befolkningen. Efter detta började intensiva bombningar över tättbefolkade stadsområden och arbetarklasskvarter. Köln totalförstördes, Essen, Bremen och Hamburg krossades. I Japan attackerades Kobe med konventionella bomber och Hiroshima och Nagasaki med atombomber, men det var långt ifrån allt.
Dresden 1945, kremering av döda.
Bombningen av Dresden för 75 år sedan.
***
Läs boken ”Slakthus 5” av Kurt Vonnegut som själv var krigsfånge i Dresden under bombningarna
Tyskarnas siffror på antal döda var minst 10 gånger högre än det verkliga antalet. En siffra som än idag upprepas som fakta när Dresden tas upp.
För det var Tyskarna värda.
Nu har Tyskarna (Merkel) för tredje gången i rad förstört Europa.
Ja och vi ur fotfolket kan intet göra..Protesterar man mot dagens Diktator Merkel,kallas man i bästa fall för nazi eller högerextrem.
Sak samma gällde med än hårdare straff, (skjutning eller hängning)
för de som inte ville följa Hitler….
Krig i nutid utövas inte mellan militärer,på öppet fält.
Liksom under 1900-talet är det civilbefolkningen,som får lida största skadan.
I Abzurdistan är ju numera t.o.m. fria ordet i fara !
Vem kommer att skriva historien för Sverige från början av tvåtusentalet och vad kommer det att stå.
Bra av Pettersson att lära ut historia både dåtid och nutid.
Om man gör en jämförelse mellan Dresden och Stalingrad så inser man att Tyskarna inte var bättre. Att bomba en stad på det som nazisterna gjorde, är ett brott då man visste att civila var ute. De allierade har fått så mycket skit för Dresden. Men som jag ser det var det en hämndaktion för alla de städer som tyskarna la i ruiner. Så någon minnesstund för Dresden är som att hylla 9/11:s araber
Mord. Dem skyldiga borde ställas inför rätta. Men segermakterna (usa) har alltid klarat sig undan ansvar. Vi glömmer aldrig och vi förlåter aldrig.
De värsta är att krigshetsarna i USA håller fortfarande på och Trump har svårt att hålla emot. Men det finns förklaringar varför.
Tyskarna kanske skulle givit upp tidigare?
Var väl de flesta tyskar som dog under krigets slutskede?
Ja de som inte ställde upp blev skjutna.
Obergruppenfürer Rudolf Hess (ej att förväxla med Obersturmbanfürer och lägerkommendant Rudolf Höss) sändes till England och erbjöd fred men istället arresterades han och fängslades. Detta är sannolikt ett krigsbrott i sig. Tyskarnas krigsbrott uppmärksammas ständigt men aldrig de allierades, segrarna skriver ju historien. Även Hitler ska brevledes ha erbjudit fred t o m flera gånger, dock osäkert under vilka villkor.
Stenbock som är intresserad av historia har bl.a. läst om de tre terrordygnen i Dresden.
Stadens befolkning,som till största delen bestod av äldre, kvinnor o. barn. Till dessa inhemska kom enl. beräkningar minst 100.000 flyktingar från dåvarande östra Tyskland,som där sökt skydd,eftersom det inte fanns några tecken på terroranfall.
Lyssnade på en engelsk historier som själv tillhörde besättningen,på ett av de månghundrade bombplanen.Två gånger såg han från ovan eländet efter deras bomber,och fick efter kriget gå långvarig behandling för sina psykiska skador.
Denne berättade bl.a. hur men spionerat ut vad tyskar förvarade på sina vindar,i form av olika brännbara ting.
Hamburg blev första staden som provbombades,med nya väl portionerade fosfor/sprängladdningar,som orsakade ett eldhav.
Dresden blev en av de sista,innan kriget var över….
För att sysselsätta sina bombarmader fortsatte de fram till slutet av April-45
Pluen,Nordhausen och ytterligare några småstäder i Sachsen,(med 25-40.000 invånare) angreps och jämnades med marken,utan betydelse för krigets utgång.
Tror många har minnen från 2:a världskriget. Både egna och berättade av släktingar. Min pappa berättade om hemska bombangrepp där de fick ta skydd bäst de kunde i källare mm. Han sa att det visslande ljudet av bomber som faller glömmer man aldrig. Han fick som barn uppleva hemska saker. När ryska fronten kom för att befria tog ryssarna alla tyskar som inte hunnit fly och kontrollerade deras underarmar: om de hade sin blodgrupp intatuerad betydde det SS. De sköts i huvudet direkt på platsen. Krig är fasansfullt, och bägge sidor har sina förövare och offer.
”När man trodde sig ha kommit undan eländet, följde så det grymma fjärde bombangreppet, (bestod av över 300 plan) som inriktade sig helt på, att döda så många civila som möjligt.”
Fy för h-te, ren ondska !
Tyskarna förtjänade sitt helvete.
Om unge Stenbock stod på balkongen även denna gång,när bomb-armaderna passerade västra Skåne,minns jag inte.
Men min moder var inte speciellt klok,när hon tog med mig ut,för att se skådespelet av svenska lysgranater,och vid klart väder de hundratals bombplan,som med sitt speciella ljud,brummade över oss.
Ett ljud man aldrig glömmer,liksom lukten av brandröken från Hamburgs eldhav.
I jordgubbslandet landade sotiga pappersfragment,vilket tyder på att vinden var sydvästlig.
Ja trots att det i vissa kommentarer anses vara befogat mot civila,har Stenbock en annan mening.Om sedan i öst el. väst,oskyldiga blev avsiktligt förbrända,eller som i Dresden dog av syrebrist !
Min hemstad Kassel ödelades av RAF 22/23 oktober 1943 med ca 6 000 dödsoffer, som barn lekte jag i de sista ruinerna. Att britterna gjorde en staty på Harris så sent som på 90-talet är obegripligt.