SKOLAN. Samhällsnytt har pratat med en lärare som i många år arbetat på skolor i Malmö-området. Läraren beskriver sin arbetsmiljö som kaotisk medan ledningen medvetet mörkar problemen: han målar upp en mörk bild av den svenska skolan och menar att framtiden i Malmö ser dyster ut när nuvarande problem kommer tillta i styrka.

Du nämnde att den verkliga situationen på skolorna skönmålas av ledningen. Kan du berätta mer om det?

– Skolledningarna vet hur de ska skriva sina rapporter och vad som ska utelämnas eller omskrivas så att det ser bra ut. Hade kommunen kontrollerat alla skolorna samt modersmålsundervisningen hade man fått fram mycket som inte stämmer. När skolinspektionen kommer väljer man ut rätt personal och rätt elever, detta ger inte en rätt bild av verksamheten.

Kan du ger något konkret exempel på missförhållandena?

– Som ett exempel kan man nämna tolkhjälp och kopplade kostnader. Många samtal blir inställda då föräldrarna inte dyker upp, men kostnaden finns ändå kvar och beroende på typ av skola läggs kostnaden i en annan post eller hos kommunen, det är en kostnad som inte borde ske. Att man har bott i Sverige i över tio år och ändå behöver en betald tolk är ju ett tecken på hur misslyckad integrationen är i Malmö.

– Man borde få betala tolkhjälpen själv enligt Moderaternas förslag. Flertalet av föräldrarna kan tillräcklig svenska, men är så bekväma med att de hellre vill ha tolk.

– Det kan dock bli ännu värre när skolpersonal själv inte kan svenska. På många Malmöskolor har man anställda som inte kan svenska på ett godtagbart sätt. Man kan lätt se felen ute i klassrummen, i häften som delas ut eller att man inte förstår sina kollegor eller när barnen frågar vad står det här eller vad är det hon säger. Vem tror att barnen kan lära sig bra svenska om de ibland kan mer än läraren? Kollegor blir kränkta, då de inte förstår vad andra säger eller menar.

Varför blir det så?

– Man kan inte rekrytera rätt personal då de väljer bättre fungerande skolor som inte är i ett socioekonomiskt svagt område eller ett extra utsatt område. Malmö stad saknar flera hundra behöriga pedagoger och löser det med springvikarier av väldigt varierad kvalitet. Man kontrollerar inte att de har ett prickfritt registerutdrag på flera skolor. I annat fall hade man inte haft kriminella eller de som känner kriminella.

– När det gäller lärarstuderande, har nivån sänkts kraftigt gällande kunskaperna. Malmö universitets personal erkänner själva problemet med det, men blir pressade att få fram fler pedagoger. Dessa blivande pedagoger har svårt att hitta rätt roll ute på skolorna med att då de oftare blir en kompis för eleverna än en pedagog, låta mobilen vara, har svårt med svenskan eller har svaga ämneskunskaper.

– Det förekommer även de som visar för barnen med om hur man ska se ut efter ”deras kultur” eller pratar andra språk än svenska trots att situationen inte motiverar detta. Man har synpunkter på traditionerna på skolans verksamhet och försöker få fram att man ska fira Ramadan eller liknande. Detta gäller även ordinarie personal. Man diskuterar ofta i termer med nu får vi tänka på muslimerna på skolan eller alla är inte kristna eller kan vi inte prata om andra länders traditioner. Skolan ska lära barnen om religioner och traditioner men inte påtvinga någon en aktivitet kopplat till det religiösa.

Kan du ge några konkreta exempel på hur inslag av religion påverkar skolundervisningen i Malmö?

– Islam är den religion som förtrycker överlägset mest ute på skolorna, men detta tystas ner på olika sätt. Barnen får lära sig om otrogna hundar/grisar som svenskar och andra som icke- muslimer är – detta redan i lågstadiet. Under skollunchen kan barn bara säga att detta har vi hört i moskén eller i koranskolan. Där är det hård press att lyckas och även familjens rykte står på spel, medan i den vanliga skolan finns inte risk för dåligt rykte eller att pedagogen hämnas på eleven på något fysiskt sätt. På vissa skolor i Malmö vågar man inte besöka kyrkor då det blir protester kring detta. Det omvända med att besöka moskéer påkallar ingen reaktion. Skolorna anpassar sig till en minoritet som håller på att bli en majoritet i vissa områden. Barn tvingas bära slöja, trots att de nästan aldrig vet varför de ska bära den om man frågar dem. Detta sker redan i lågstadiet numera. Samtidigt kan pojkarna få se ut och göra vad de vill.

Vilka andra kulturella särdrag av Malmös etniska minoriteter finner du problematiska för skolan?

– Det är våldsanvändningen mot barnen som anses vara en naturlig del av uppfostran i Mellanöstern. Barn riskerar att bli slagna hemma så att personal ringer ej hem och berättar om negativa saker då man inte vill att barnet ska få problem. Jag har haft flera föräldrar från MENA, främst från Irak och Syrien där man uppmanar oss att slå barnen lätt – typ en örfil eller ta hårt i armen när barnet inte lyssnar. Självklart gör ingen pedagog detta.

Samhällsnytt