INRIKES. Ardalan Shekarabi efterträder Strandhäll som socialförsäkringsminister meddelar statsminister Stefan Löfven under en pressträff.

Shekarabis jobb som civilminister tas över av Lena Micko, tidigare ordförande samt vice ordförande för SKL, Sveriges kommuner och landsting.

– Två mycket kompetenta personer får ansvar för att människor ska vara trygga, säger Stefan Löfven. Strandhäll har valt att kliva av som statstråd efter sin sambos död för en månad sedan.

LIVE Regeringen sänder direkt

TIDIGARE 2019-09-20. Ardalan Shekarabi, en lämplig partiledare för S

INRIKES. Efter 25 år i politiken förbereder sig Ardalan Shekarabi (S), 40, på att ta över som partiledare efter Stefan Löfven – och lanserar ett eget politiskt program. I det dolda har civilministern rest runt i partidistrikten och byggt upp ett starkt nätverk i hela landet. – Han har i stort sett alla rätt, säger S-statsvetaren Stig-Björn Ljunggren, som tror att Löfven avgår 2021.

Shekarabi tillbakavisar uppgifterna under fredagseftermiddagen, rapporterar Expressen.

-Pettersson tycker att Ardalan Shekarabi har fina socialdemokratiska meriter. Iraniern Shekarabi, är född i Manchester i Storbritannien den 28 november 1978, men växte upp i Shahriyar utanför Teheran och kom till Sverige som politisk flykting med sin mor 1989 från Iran och sökte asyl. De fick avslag på sin ansökan och gick därefter under jorden och levde som illegala. 1991 fick de sedan uppehållstillstånd av humanitära skäl. Varför de inte flyttade tillbaka till Storbritannien är oklart.

Lite fakta om Shekarabi avslöjar en person som haft svårt att se skillnad på ditt och mitt, rätt och fel.

• Shekarabi använde pengar avsedda för integrationsprojekt till sin egen valkampanj 2003. Källa: UNT
• 2005 avslöjades ett omfattande fusk med bidrag inom SSU. Shekarabi var ordförande och knappast omedveten. Källa: SvD
• 2002 valdes Shekarabi till ledamot i polisstyrelsen för Uppsala län, trots att han inte var svensk medborgare och inte längre bosatt i länet. Källa: SR

Det har funnits en skepsis inom partiet angående hans eventuella plats i VU, detta beroende på hans bakgrund. Nu har denna skepsis bytts ut mot en plats i VU. Så belönar Socialdemokraterna folk med en tvivelaktig historia.

...och det är det lilla, läs mer om Ardalan Shekarabi och hans svenska värderingar på bloggen… 

 

Wilhelm Moberg, Svensk strävan, 1941

”Sverige är vårt, det är sex och en kvarts millioner levande svenskars land. Men det är även de dödas land, deras som byggt upp det åt oss från början och lämnat oss sitt verk att förvalta och förkovra. De döda är åtskilliga millioner flera än vi. De har mycket att säga oss nu, och vi är skyldiga att lyssna till dem. Vi lyssnar till dem genom att minnas vad de uträttat och genom att värdesätta deras strävan. De kan icke mera värja sitt verk. Det åligger oss.

Någon gudomlig rätt till ett visst landområde, någon rätt i och för sig att besitta ett visst land från begynnelsen och intill änden, gives naturligtvis icke åt vårt folk. Den rätten är någonting som skall förtjänas, som skall förvärvas av varje folk.

Svenskarna har förvärvat sig rätten till sitt land. Sverige är vårt sedan årtusenden med odlarens och brukarens självklara rätt, genom fädernas offer i blod, genom den särpräglade kultur, som har skapats här.

Vad Sverige i dag är, det har döda och levande svenskar gjort det till, och ingen annan. Sverige är idag vårt genom svensk strävan. De levande svenskarnas uppgift är att bevara det och förkovra det genom att fortsätta denna strävan – på frihetens grund.

Vi är ett litet folk, men vi har ett stort land att bo i. Se på Europa-kartan! Vårt land brer vida ut sig i världsdelen. Men vi är få, vi är de ensamma stugornas folk, och även om vi numera delvis bor i städer, så är vi dock någon gång komna från bönders, torpares, backstugesittares stugor.

I ensamheten i stora ödsliga skogar har en svensk folksjäl danats genom tusendena år. Brottningen med stenen och stubben när åkern bröts, har gett oss krafter – andliga och kroppsliga. Och starkt motstånd utvecklar starka krafter. Så har detta lands skog och mark präglat oss, gett oss det egnaste, upprinnelsens källa till vår folkstyrka, den ensamme skogsbons stolthet och frihetssinne och den sege odlarens ihållighet.

Det verkligt svenska är sålunda ursprunget – vår växtplats. Det är för mig den barndomens jord där jag sprang barfota något dussin somrar, och kände enrisbuskens barr under fötterna. Barndomens mark, det är vårens allt ljusare kvällar med morkullsflykt över stugbacken, och tranornas skrik från kärret. Det är sommarens solvärmda bäck med sitt ljumma vatten plaskande kring barnaben med sårskorpor på knäna. Det är höstens röda lingontuvor och det nedfallna äpplet i dagg-gräset en klar morgon. Det är vinterns snödrivor vid farstubron. Det är iskanornas kälkbacke. Det är några barn i en gråmosses lavstuga på skogsbacken en enslig kväll i skymningen. Far är på regementsmötet, mor på dagsverke uppe i Roten. Barnen sitter vid stugans fönster och trycker sina näsor platta vidmot emot glaset. Finns det inte någon där nere på vägen? Det är fattigdom – men en stolt fattigdom, som hjälper sig själv till livets tillräckliga uppehälle, till det grova, men mustiga dagliga brödet från rågen på åkerlappen kring stugan. Det är en sund och fri barnaväxt, som den vilda örtens mellan enbuskarna i hagen. Det är frid och trygghet i ett fredligt land, där barnen föds fria av fria föräldrar. Ett land där också de minsta backstugors barn får pröva sina möjligheter av alla slag så långt deras krafter räcker till. Ett land där var och en får växa efter sin egen art. Detta är det egna, det som aldrig skall låta sig utbyta mot något främmande. Detta är roten och blodsbandet, min andliga arvslott som jag har att föra orörd vidare åt mina egna barn. Detta är för mig det svenska, det omistliga.”

– Wilhelm Moberg, Svensk strävan, 1941