BROTTSLIGHET OCH INVANDRING. I Sverige har vi Södertälje som exempel där klansamhället vuxit fram, även om det för tillfället är relativt lugnt på ytan och debatten ligger på kriminella invandrargäng, fast politiker och media vägrar nämna att det rör sig om invandrare från Mellanöstern och Nordafrika.

Dagens Nyheter publicerade igår, tyvärr bakom betalvägg, en artikel om att debatten i Tyskland under året som gått har kretsat kring hotet från så kallade kriminella klanerna. Det handlar om kriminella arabiska gäng som är uppdelade utifrån släktband och som anses utmana den tyska rättsstaten. Vi har skrivit om det tidigare Polisen slår till mot arabiska klaner, beslagtar fastigheter för 100 miljoner.

Bara i Berlin finns ett tjugotal klaner med vardera flera hundra medlemmar. Alla familjemedlemmar är inte kriminella, men de som förekommer i polisens brottsregister är så många att delstatens regering kallat till ett krismöte om ”klankriminaliteten”.

I den utsatta Berlinstadsdelen Neukölln visas resultatet av den kriminella verksamheten upp inför öppen ridå. Unga män som inkasserar socialbidrag kör motorstarka lyxbilar i miljonklassen. Illegala spelhallar, öppen droghandel och ”butiker” för pengatvätt, det känns igen från Sverige.

I Tyskland trädde en ny lag i kraft år 2017 för att minska de kriminellas vinster. Lagen möjliggör beslag och konfiskering av tillgångar av okänt ursprung.

– Pettersson noterar att politikerna i Berlin kommit ett steg längre än de svenska, de erkänner att de gjort fel, delstaten Berlins socialdemokratiska inrikesminister Andreas Geisel är självkritisk: ”Staten har helt klart tittat på när klanerna fått fäste. Varken politiken eller myndigheterna har gjort tillräckligt för att stoppa utvecklingen”.

Så kan det gå, och när de fått fäste är det svårt att bli av med klanerna som finns på många håll i Sverige.

Där staten flyttar ut, där flyttar klanen in. ”Jag mot min bror, jag och min bror mot min kusin, jag och min kusin mot främlingen.”, är ett arabiskt ordspråk som kännetecknar klankulturen där solidariteten mot klanen är viktigare än något annat. Detta märks nu av i vårt demokratiska Sverige, där gängkrig, hedersmord och med märkliga turer i valen.

Klanen är starkare än staten i många samhällen och här i Sverige trängs nu staten undan på allt fler områden.

Ivar Arpi tar upp exemplet när moderaten Edip Noyan kryssades in i Botkyrka kommun 2002 och där släktingar till Noyan utgjorde en viktig väljarbas. Arpi frågar vad konsekvenserna av detta blir när fler ser att denna klanmentalitet kan föra dem fram i strålkastarljuset?

Ett annat exempel är när den nuvarande moderate riksdagsmannen Metin Ataseven kom till partiet hade han ingen erfarenhet från ungdomsarbete och liknande men han kom med hundratals röster.

Rörande gängkrig där araber har en framskjuten profil, hänvisar Arpi till boken ”Klanvälde – från stamsamhälle till rättsstat” som tar upp fall där klaner tar över i stater som vittrat sönder. Se bara utvecklingen i arabvärlden och alla förstår vad författaren Mark S Weiner menar. Samma utveckling ser vi nu svenska förorter.

Arpis recept, som han hämtar från boken, är att ge kvinnorna en mer framskjuten placering i dessa kulturer. Kvinnans frigörelse kan få en dominoeffekt i en värld där männen styr med järnhand.

Idag abdikerar staten, vilket märks i de 55 no go-zoner som växt fram i många svenska städer, områden där inte ens polisen hanterar situationen. Våld på förortsbibliotek och skottlossningar är bägge frukten av att staten abdikerat och att den arabiska klanmentaliteten tagit över. Läs mer Klankultur i Sverige.

***