Råsop mot BRÅ:s vilseledande trygghetsstudie

BROTTSLIGHET. Nationella trygghetsundersökningen (NTU), som mäter brottslighet och otrygghet i Sverige, är så dålig att den i praktiken vilseleder allmänhet, medier och politiker. Bredsidan mot Brå avfyras i Svenska Dagbladet av experter inom de berörda områdena. Tyvärr bakom betalvägg.

Myndigheten Brottsförebyggande rådet (Brå) undersöker årligen utsattheten för vissa typer av brott. Många forskare, opinionsbildare och politiker stöder sig på slutsatserna i NTU i olika sammanhang.
Under 2017 provade Brå parallellt den gamla mätmodellen och en ny. Det visade sig då att bortfallet (andelen tillfrågade som inte svarat) i NTU ökade från 40 procent (gamla modellen) till 59,5 procent (nya modellen).

I den nya modellen samlades data in via post och webbenkäter. Tidigare skedde det i huvudsak genom telefonintervjuer. Ökat urval och ändrade frågor är andra skillnader mellan modellerna.

Trots det ökade bortfallet valde Brå att helt förlita sig på den nya mätmodellen 2018. Bortfallet blev 63,3 procent, skriver fem debattörer i SvD och konstaterar: ”I gruppen 16–29-åringar var andelen som inte svarade extrema 77,5 procent.”

Bakom debattinlägget står en tidigare utvecklingsdirektör vid rikspolisstyrelsen, en poliskommissarie, en docent i kriminologi, en doktorand i sociologi samt en tidigare länspolismästare i Blekinge och polischef i Malmö.

De ger inget för förklaringen från NTU-ansvariga att urvalet är såpass stort att svaren trots bortfallet ändå speglar vad invånarna i vissa områden tycker i de aktuella frågorna. De kritiska debattörerna påpekar att osäkerheten ökar för varje person som inte svarar: ”Att då fästa stor vikt vid förändringar i pressmeddelanden och intervjuer, då bortfallet är så stort som i NTU 2018, är därför inte alls försvarbart.”

Debattörna sågar också Brås metod för att justera tidigare NTU 2007–2016 så att de resultaten blir jämförbara med den nya modellen: ”De nya omräknade resultaten är så äventyrliga att de närmast är genanta för en seriös studie.”

I det här läget ser debattörerna bara en utväg: Återgå till den tidigare NTU med jämförbarhet och bättre svarsfrekvens.

-Pettersson undrar vad SvD menar med riskerar att vilseleda…

***

Stöd bloggen

Petterssons blogg drivs ideellt och är reklamfri. Vill du uppmuntra oss och hjälpa till med de kostnader som finns så är du välkommen med ett bidrag!

Sörmlands Sparbank Konto 8257-8 93 341 516-8 (olika banker har olika system), Sparbanken tillhör Swedbank och det femte siffran, 8:an, är speciellt för dem. 

Paypal garanterar att vi eller någon annan obehörig inte kan se dina betalningsuppgifter. Se till höger i datorn och längre ned i mobilen.

Du kan även SWISHA till 0760 858 480 

IBAN: SWEDSESS SE1580000825780933415168

8 thoughts on “Råsop mot BRÅ:s vilseledande trygghetsstudie

  1. En granskning av Nationella Trygghetsundersökningen 2018 från Brå visar på uppseendeväckande brister, så stora att det kan befaras att NTU i praktiken vilseleder allmänhet, medier och politiker. Det skriver flera debattörer.

    DEBATT | BROTTSLIGHET

    Opinionsundersökningar visar att ”lag och ordning” nu seglat upp som den viktigaste politiska frågan. En majoritet av befolkningen tror att brotten har ökat. Varje dag görs mediala och politiska utspel kring kriminalitet. Senaste exemplet är den pågående dispyten mellan Ebba Busch Thor och Annika Strandhäll om våldtäkter.

    Vilka fakta formar uppfattningar om brott och trygghet som sedan speglas i samhällsdebatten? Det finns hundratals undersökningar om brott och trygghet i omlopp, de flesta enbart lokala, åtskilliga uppfyller inte forskningskrav och de mer seriösa är oftast inte möjliga att jämföra sinsemellan eller över tid. Ett undantag är Brottsförebyggande rådets årliga Nationella Trygghetsundersökning (NTU) som också de flesta forskare, medier, opinionsbildare och politiker hänvisar till i debatten. NTU har en dominerande ställning och citeras flitigt i nästan alla upptänkliga sammanhang om brott och trygghet. Denna hegemoni ställer stora krav på vetenskaplig kvalitet. En granskning av NTU 2018 visar dock på uppseendeväckande brister, så stora att det kan befaras att NTU i praktiken vilseleder allmänhet, medier och politiker.

    NTU har genomförts årligen sedan 2006 som en undersökning där respondenter får veta att deras ”erfarenheter behövs när riksdag och regering tar beslut om vad som ska göras för att till exempel öka tryggheten, minska brottsligheten eller förbättra polisens och domstolarnas arbete.” Boende i hela Sverige mellan 16 och 84 år får bland annat frågor om ett antal av NTU utvalda brottstyper. Hur dessa uttrycks i frågeform, hur respondenterna förstår och lämnar svar på frågorna, hur många som inte alls svarar samt hur data presenteras i NTU blir avgörande för hur relevanta resultaten är.

    I 2018 års undersökning förändrades NTU genom att insamling av data ändrades från i huvudsak telefonintervjuer till post­ och webbenkäter, urvalet utökades och frågor omformulerades. Polisens lokalpolisområden som i regel består av flera kommuner valdes som minsta mätområde. År 2017 testades denna nya NTU parallellt med den gamla modellen av NTU. Det nya sättet erhöll då ett bortfall (andelen tillfrågade som inte svarat) på 59,5 procent, medan den gamla metoden redovisade 40 procent. Redan denna skillnad borde ha lett till eftertanke.

    Att mäta brottslighet och otrygghet är komplicerat, de generella svårigheterna är många i alla typer av studier. NTU 2018 har därtill en egen skapad problematik med en ny datainsamlingsmetod, omformulering av frågor, utökat urval och dramatiskt ökat bortfall. En oprövad metod används för att konvertera tidigare resultat från 2007–2016 till jämförbarhet med de senaste två årens mätningar. Viktningsförfarande och databearbetning har skillnader mot tidigare. NTU menar trots dessa fundamentala ändringar att ”alla resultatförändringar över tid som beskrivs i rapporten kan således antas ha skett oavsett metodförändringen”.

    Det faktum som avgörande påverkar trovärdigheten i NTU 2018 är bortfallet som uppgår till 63,3 procent. Vissa åldersgrupper har ett betydligt större bortfall. I gruppen 16–29-åringar var andelen som inte svarade extrema 77,5 procent. NTU 2018 har systematiska bortfallsfel, det vill säga att svars- och bortfallsgrupp skiljer sig åt avseende bakgrundsfaktorer. Även om svars- och bortfallsgrupp korrigeras för de bakgrundsfaktorer som NTU använder, så kan rimligen bortfallsgruppen avvika på ett helt annat avgörande sätt som är okänt, till exempel vad gäller fritidsvanor, klädsel, religion, livsstil, alkohol- och drogvanor eller andelen som inte frekvent är ute på fredag- och lördagskvällar. Många av dessa beteenden har betydligt större samband både med svarsvilja, brottsutsatthet och otrygghet än de faktorer NTU korrigerar för.

    I grupper med högre bortfall får de som svarar större statistisk vikt, vilket bara är korrekt om svaren är representativa för de som inte svarar. Korrigering blir i alla andra fall inte korrekt och resultatet fel. Andra studier visar att bortfallet ofta är högt bland yngre personer, men ju senare som yngre personer har svarat desto mer lika blir svaren övriga åldersgrupper. De som bestämmer sig för att medverka i undersökningen skiljer sig från de som inte lämnat svar. Det kan bli väldigt fel om en (1) svarande 16–29-åring anses ha samma erfarenheter som fyra andra icke svarande i NTU. Utsatthet medför sannolikt högre benägenhet att svara och därmed högre procenttal för utsatthet för brott.

    Ansvariga för NTU har tidigare hävdat att ”som i alla undersökningar finns det problem med bortfall och så vidare, men vi har gjort ett relativt stort urval så svaren speglar nog ganska väl vad invånarna i dessa områden tycker i de här frågorna”. I själva verket vet man aldrig vad bortfallet skulle ha svarat och osäkerheten ökar alltid för varje person som inte svarar. Att då fästa stor vikt vid förändringar i pressmeddelanden och intervjuer, då bortfallet är så stort som i NTU 2018, är därför inte alls försvarbart. Det gäller också det uppmärksammade resultatet att 34,4 procent av kvinnorna i åldersgruppen 16–24 år utsatts för sexualbrott under 2017. Den nya bredare definitionen av sexuella trakasserier i kombination med det extremt stora bortfallet kan ha betydelse för de allt högre procenttalen som redovisas. Ingen kan dock i dag göra anspråk på att veta med säkerhet.

    I NTU 2018 räknas vissa resultat för 2017 om till vad man tror att NTU skulle ha erhållit med den nya metoden om den använts. Hur mycket ett resultat har räknats om beror på hur stor skillnaden var 2017 mellan de då parallellt genomförda nya och gamla NTU. Det finns dock inget säkert sätt att bedöma om relationen skulle varit densamma 2007–2016, utan de omräknade resultaten för tidigare år brister helt i tillförlitlighet. De nya omräknade resultaten är så äventyrliga att de närmast är genanta för en seriös studie.

    Det är också angeläget att akademin och andra seriösa aktörer mer frekvent studerar brott och otrygghet i Sverige. Kunskap utvecklas i första hand genom att olika vetenskapliga studier bekräftar, förkastar eller komplicerar tidigare resultat. NTU:s hegemoni kan vara en förklaring till att brister i NTU 2018 knappast har uppmärksammats och att resultaten uppfattas av alltför många som en absolut sanning.

    Problemen i NTU 2018 är så stora att vi är oförstående till varför den gamla metoden ersattes av en ny. Skäl som anges är att bortfallet ökade och att polisen behövde en lokal uppföljning. Dessa båda argument har nu blottlagts som innehållslösa. Bortfallet i nya NTU har ökat och är nu så stort att resultaten blir otillförlitliga samtidigt som stora delar av polisen inte uppfattar någon nytta av NTU. Att återgå till den tidigare NTU med jämförbarhet över tid och bättre svarsfrekvens är då viktigt, särskilt för att inte tiotals skattemiljoner skall finansiera mycket osäkra data om brott och otrygghet.

    Kjell Elefalk
    senior rådgivare, tidigare utvecklingsdirektör vid rikspolisstyrelsen
    Leif Hemmingsson
    poliskommissarie, polisregion Nord
    Peter Lindström
    docent i kriminologi, polisregion Stockholm
    Hanna Sahlin Lilja
    doktorand i sociologi, Lunds universitet, forskar om trygghetsfrågor
    Per Svartz
    tidigare länspolismästare i Blekinge och polischef i Malmö

  2. Jag tycker att allt som görs idag av svenska myndigheter kan jämställas med Dagens allahu Akbar. Det går utför, kan man säga.

  3. Ett land utan gränser kan knappast uppfattas som ett genuint land.
    En gräns som hålls öppen kan knappast definieras som en gräns.
    En statsapparat som bekämpar sitt eget folk- och förvandlar oss till tjänstehjon, med avsikt att serva invasionsstyrkorna- måste avsättas. Allt annat är omänskligt.
    Politik är en allt för allvarlig företeelse för att expieras av Psykopater.

Kommentera