Därför firar vi påsk

TRADITIONER. Påsk 2019 infaller i år med påskafton lördag 20 april, när den infaller ser olika ut år för år. Påsken firas traditionsenligt med påskmat, påskpynt och påskägg. Högtiden är fylld av historia och tradition men många verkar ha glömt varför vi firar påsk. Påskens religiösa budskap är att påminna om Jesus lidande, död och återuppståndelse. 

Påsk 2019 Helgdagar under påsken:

  • Torsdag 18 april: Skärtorsdag
  • Fredag 19 april: Långfredagen
  • Lördag 20 april: Påskafton
  • Söndag 21 april: Påskdagen
  • Måndag 22 april: Annandag påsk

Ordet påsk kommer från det hebreiska Pesach, som betyder ”gå förbi”. Att fira påsk är från början en judisk tradition, till minne av israeliternas uttåg ur Egypten där de hade hållits fångna av den egyptiske faraon. I och med kristendomens utbredning började de kristna också fira påsk på 100-talet. Idag är påsken kristendomens viktigaste högtid där man firar minnet av Jesus död och återuppståndelse.

I Norden firades under samma årstid vårblot, men det är oklart hur mycket det har påverkat det kristna påskfirandet.

Påsken firas vid olika tider varje år, regeln – som fastställdes vid kyrkomötet i Nicaea år 325 – är att påskdagen är första söndagen efter första fullmåne efter vårdagjämningen. Vårdagjämningen inträffar alltid mellan 19 och 21 mars och påsken kan därför bara infalla under perioden 22 mars till 25 april.

De äldsta beläggen för påskfirandet är från 100-talets mitt.

I gamla tider påbjöds påskfrid onsdagen före påsk. Då bytte man i kyrkans klocktorn ut den vanliga järnkläppen mot en träkläpp, eller dymmel, för att få en dov ringning.

Påsken består av tre olika delar? Fastlagen, fastan och så själva påsken som infaller på påskdagen.

Fastlagen pågår i dagarna tre och inträffar 49-47 dagar före påsk. Fastlagen innebar fest och lek och avslutades med Fettisdagen, då man skulle äta mycket fet mat före den stundande fastan. Många skolor hade fettisdagslov i början av 1900-talet, och barnen kunde vara ute och åka kälke, skidor eller skridskor.

Fastan påbörjas 46 dagar innan påsk eftersom alla stora katolska kyrkohögtider föregås av en fastetid på 40 dagar. Bestämmelserna om fastan försvann redan under reformationen på 1500-talet, men ännu i början av 1900-talet var fastan vanlig.

Palmsöndagen är söndagen före påsk. Namnet härstammar från att man strödde palmkvistar framför Jesus när han red in i Jerusalem denna dag. Palmsöndagen inleder den sista fasteveckan innan påsk, dymmelveckan, även kallad stilla veckan.

Dymmelonsdag, fick sitt namn från att man brukade vira in kyrkklockans kläppar med tyg eller bytte ut järnkläpparna mot träkläppar, eftersom påskfriden skulle inledas med tystnad. Tiden mellan dymmelonsdagen och påskafton var en allvarsam period, och man skulle inte arbeta.

Skärtorsdagen var den dag då Jesus höll den första nattvarden, påskmåltiden. Senare på natten förråddes han av Judas och enligt folktron släpptes alla onda makter fria i samma stund som Jesus blev dömd. Därför ansågs skärtorsdagsnatten vara häxornas natt. Namnet skärtorsdag kommer från ”skära” i betydelsen rena, det var en syndaförlåtelsens dag. Vid kalenderreformen 1772 drogs skärtorsdagen in som helgdag.

Långfredag var för barnen, och säkert för många vuxna, den längsta dagen på året. Inga affärer var öppna, radion spelade allvarsam musik, lekar eller arbete var inte att tänka på. Det är den stora sorgens dag. På långfredagens morgon kunde man bli risad som påminnelse av Jesu lidande på korset. Biofilmer, danser och andra offentliga nöjestillställningar var förbjudna fram tills 1969.

Påskafton är fastans sista dag. Även fast den glada påsken inte startade förrän på påskdagen så var detta den dag då man kunde städa och tvätta, och man samlades kring elden för att ägna sig åt ”skjutning” för att skrämma påskkärringarna!

Påskdagen, dagen för Jesu uppståndelse. Påsken blir egentligen inte ”glad” förrän på påskdagen. Nu kunde man fira att den allvarliga tiden var över!

Annandag påsk – nu var förbuden och stillheten definitivt över. På annandagen kunde man hålla gillen, leka och dansa!

Glad Påsk.

11 thoughts on “Därför firar vi påsk

  1. Tack för sammanfattningen av påsk, Pettersson.

    Har förgäves tittat efter en sammanfattning av påskens alla
    dagar i medströmsmedia men inte hittat någon.

    Oklart varför men förmodar att påsken hos medströmsmedia
    anses vara patriarkal eller något annat icke politiskt korrekt.

  2. Fick höra av en expert på radion att vi får inte önska Glad Påsk före söndag. Men det skiter jag i. GLAD PÅSK!

  3. Passa på och njut av påskledigheten nu. Och de andra djupt rotade traditionerna, när de så småningom dyker upp. För om man studerar fackets almanacka, ser man tydligt att indoktrineringen nu pågår för fullt med att uppfylla Måna Sahlin´s våta dröm(att avskaffa allt svenskt). Några exempel på vad facket numera anser representera typiskt svenska traditioner : 8/4-romernas nationaldag. 6/5-1:a i ramadan. 31/8-islamiskt nyår. Sån skit skall vi alltså matas med. Undrar just om vår nationaldag står med i muhammed´s almanack .

  4. Det blir oxfile och pomes frittes, öl av olika sorter + vin + någon grogg på ägglikör + JÄGERMEISTER, kall naturligtvis, den i frysen….GLAD PÅSK!

  5. Så här skrev jag i församlingsbladet till Påsken 2012:

    Påsken irriterar

    Att Påsken flyttar sig som ett irrbloss i kalendern har väl inte undgått någon. Exempelvis från den vinterns kallaste dagar i mars 2008 till sommarvärme en vecka innan Valborg i fjol (2011). Och i år är det skottår, vilket ytterligare riktar blicken mot kalenderns ”nycker” Då brukar det dyka upp tråkmånsar som vill reformera kalendern radikalt, med alla helger, inklusive Påsken, på samma datum och veckodag varje år, men skottdagar eller en skottvecka runt årsskiftet utanför den vanliga ”räkningen”. Och detta trots att den av Påven Gregor XIII 1583 införda gregorianska kalender går ett dygn fel mot solen först efter 3600 år. Som en parentes ansåg protestanter då Påven vara ondskan personifierat. Det satt långt inne i protestantiska länder att införa denna kalender, i Sverige skedde detta först 1753.

    Nyckfullheten i Påskens datum och den irritation den kan skapa är en nyttig påminnelse, hur irriterande Jesu död och uppståndelse var och är. Guds Son avrättat på det försmädligaste sättet, inför ögonen av sin egen mor Maria – detta kan bara inte vara sant, Gud kan inte tillåta sådant. Och snabbt spreds läror att Jesus aldrig dog – det var en annan som dog i stället för att bara nämna en teori bland många. Eller så ansågs han ”bara” vara en obekväm profet som fick plikta med sitt liv för sin öppenhjärtighet.

    Men jag vill vända på resonemanget: Det motsägelsefulla, ej tillrättalagda, irriterande har större trovärdighet än det strömlinjeformade och oförargliga. Bibels myller av olika författare, stilar, dess avsaknad av felfria hjältar, dess kompletterande skildringar av Jesu liv i fyra ganska olika evangelier – detta höjer trovärdigheten. Erfarna domare vet att vittnen som talar sanning ger lite olika varianter av händelseförloppet och återger det även lite olika varje gång de berättar igen. De som har diktat ihop en historia håller krampaktigt fast vid exakt samma berättelse, av rädslan att avslöjas som lögnare.

    Så låt oss bejaka almanackans nycker, bibels myller av olika skribenter och berättelser och, främst av allt, den smått otroliga och orimliga sanningen om Jesu död på Korset och hans Uppståndelse: Guds kosmiska ingrepp för vårt skull.

Kommentera