En berättelse från verklighetens Sverige anno 2000-tal. Så här kan det te sig i vårt land, men ack så tyst det är om detta i debatten.

På en arbetsplats väldigt nära mig hade man i många år en IT- och Datasupport som fanns på plats i företagets lokaler. De var duktiga och snabba på att lösa relaterade problem.

Sedan länge ingår aktuellt företag i en internationell koncern och successivt började man för ett antal år sedan plocka man bort de killar och tjejer som var involverade i denna support, för att några år senare avveckla den helt. Istället har man förlagt denna support i ett land långt från Sverige där konversationen vid eventuella problem måste författas på engelska i ett forum för IT- och Datafrågor. I bästa fall får de anställda på detta svenska företag hjälp på engelska via detta forum och i värsta fall ringer telefonen och någon på ganska svårförståelig engelska ställer frågor i rask takt. Ni som sätt Peter Sellers ”birdie nam-nam” vet vad jag talar om. Att man valt den här vägen, handlar som så mycket annat om ekonomi. Sedan några år tillbaks har man också engagerat en utomstående konsultfirma som placerat en support på aktuellt företag i syfte att hjälpa till med enklare problem i fråga om IT och annan mjukvara.

Det sistnämnda har fungerat bra. Personen som har skött detta, en man i 60-årsåldern, har arbetat snabbt, effektiv och blev ganska snart ett populärt inslag på den här arbetsplatsen väldigt nära mig. För ett år sedan fick han dock beskedet att han inte längre var önskvärd hos konsulten…om han nu inte sänkte sin lön med ett stort antal tusenlappar.

Att sänka sin egen lön så pass mycket och ändå förväntas utföra samma arbetsuppgifter är inget som vare sig politiker, myndighetsutövare eller höga chefer skulle acceptera. Detta gjorde inte heller den 60-åriga konsulten som istället valde att söka nya utmaningar.

De sista tre månaderna innan han motvilligt slutade, hade han med sig en ersättare som skulle sätta sig in i jobbet. Även detta är en man, men betydligt yngre och som av utseende samt namn att döma har sitt ursprung i Mellanöstern. Innan någon nu börjar vräka ur sig oförskämdheter, ska sägas att mannen försöker lära sig svenska och vill att vi hellre kommunicerar på vårt språk än på engelska. Han har kompetens för uppgiften, dock inte lika ingående som företrädaren och han är dessutom mycket trevlig som person, men…

Hans svenska är svårbegriplig och han har väldigt svårt att förstå när de anställda på företaget väldigt nära mig försöker förklara de problem som uppstår. Det har kort sagt inte fungerat bra och irritationen från både chefer och anställda har varit påtaglig.

Alla utan undantag saknar företrädaren och ingen har ännu förstått varför den utomstående konsulten valde att göra sig av med honom på detta förnedrande sätt? Dock har en liten fågel viskat om skälet. Den yngre mannen med rötterna i Mellanöstern ingår i det av regeringen tillsatta etableringsprojekt där arbetsgivare som anställer nyanlända får en ansenlig del av lönen finansierad av staten, dvs oss skattebetalare. Det här är alltså anledningen till att en 60-årig svensk tvingats från sitt jobb för att istället ersättas av en nyanländ som gör det billigare för företaget och som förbättrar statistiken så att sittande regering kan slå sig för bröstet.

Detta, kära ni politiker som i decennier dragit på Sverige en totalt misslyckad migrations- och integrationspolitik, är en konsekvens av ert agerande. Här har ni ett exempel som ni kan ta upp på nästa gruppmöte.

Gällande den 60-åring som var tvungen att sänka sin lön med tusentals kronor för att matcha regeringens etableringspolitik, har jag lite att förtälja. En till mig väldigt närstående person arbetar tillsammans med mannens fru. Hon har berättat att han inte får något nytt jobb, trots idoga försök. Att i den åldern sätta sig i skolbänken och dra på sig studieskulder är inte aktuellt, trots allt Fredrik Reinfeldt svamlar om. Han sjunker dessutom allt djupare ned i depression och ser inte längre några möjligheter till att få ett nytt jobb.

Sverige anno 2019…en berättelse från verkligheten.