ISLAM. Den världsberömda kristna kyrkan Hagia Sofia i Istanbul i Turkiet kan återigen bli moské. Blir det verklighet kommer den kristna världen att förlora en av sina viktigaste symboler. Det blir ytterligare ett tecken på Turkiets reislamisering och början av en förföljelse av kristna igen.

Sankta Sofias kyrka, eller Hagia Sofia, är byggd i mitten av 300-talet, den gjordes om till en muslimsk kyrka på 1400-talet efter Konstantinopels fall. År 1935 fick en av världens största kristna symboler och har status som museum tack vare Turkiska republikens grundare och förste president Mustafa Kemal Atatürks politik för religiös tolerans. I slutet av 1980-talet ingick museikyrkan i Unescos världsarvslista.

Hagia Sofia är inte den första kyrkan som muslimerna försöker att förvandla till ett muslimskt center. Sofiakyrkorna i Iznik och Trabzon har redan blivit moskéer, trots att de förr var kristna museer precis som Hagia Sofia i Istanbul. I landets äldsta minnesmärke över bysantinsk arkitektur Studiumklostret kommer muslimer att också utföra salat inom en snar framtid. Det är en farlig tendens.

Den sittande turkiska regeringen stödjer det muslimska ökande inflytandet både inhemsk och i utrikes politik. Turkiets islam är måttlig jämfört med radikala grupper i Syrien och Egypten. Men landet riskerar en civilisationskonflikt och förföljelser av kristna ifall radikala tendenser växer fram.

Det är Turkiets premiärminister, Recep Tayyip Erdogan, som återigen lyft frågan, vilket sker regelbundet. Varje ifrågasättande av byggnadens status förolämpar inte bara kristna utan också det internationella samfundet och internationell lag, rapporterar Dagen.se.

Hagia Sofia byggdes som en kristen kyrka åren 532-537. Kyrkan omvandlades till moské efter Konstantinopels fall 1453, när muslimer erövrade den stad som varit kristen i över 1000 år. 1934 blev byggnaden ett muséum efter det moderna och sekulära Turkiets grundare Kemal Atatürk.

-Pettersson tycker muslimerna ska lämna tillbaka hela staden Konstantinopel till dem som byggde upp staden eller till de vikingar som en gång vaktade staden.

Att vikingarna for långväga omkring är välbekant. Leif Eriksson från nuvarande Norge ”upptäckte” Amerika 500 år före Columbus. De danska vikingarna ”besökte” Storbritannien och Frankrike, svenskarna for till Särkland som var ett väldigt passande namn på de länder som numera är muslimska.

I Hagia Sofias balustrader har en viking som hette Halvdan klottrat runor. De antas av forskningen vara ristade av väringagardet i Konstantinopel  (dagens Istanbul) någon gång under 1000-talet. Runorna upptäcktes först 1964.

***