Mostafa Kaoud, ”I Malmö känner jag mig aldrig som en flykting”

INSÄNDARE Malmö 30-12-2018

Till Mostafa Kaoud, krönikör på sydsvenskan

Du skriver att du aldrig känner dig som en flykting i Malmö. Det skall du inte heller göra eftersom du inte är en flykting. En människa som flyr till närmaste grannland för att sök skydd är en flykting när han träder över gränsen till grannlandet.

När han eller hon beger sig vidare därifrån till ett långt avlägset land som redan i förväg är ett utsett resmål så upphör flyktingstatusen eftersom flykten övergått till att bli en resa oavsett på vilket sätt denna resa företas.

Du skriver att din son företog en lång migrationsresa som varade i åtta månader och som gick genom nio länder. Säkerligen så gick din s k ”flykt” till Sverige till på liknande sätt, alltså en resa genom ett otal länder där du kunde ha fått asyl och uppehållstillstånd långt innan du nådde ditt resmål Sverige. Men naturligtvis så var målet med din ”flykt” i första hand Sverige och inte att kunna få en fristad i första bästa land du kom till.

Av den anledningen så anser jag att du och alla andra som på liknande sätt påstår sig ha ”flytt” till Sverige inte är några flyktingar utan helt enkelt resenärer som i bästa fall kan kallas för invandrare men absolut inte flyktingar.

Eftersom ingen har flytt till Sverige från något av våra grannländer så vill jag påstå att det inte finns några flyktingar i ordets rätta bemärkelse i vårt land. Ni har inte kommit till Sverige av den anledningen att ni behövde skydd utan av helt andra orsaker. Hade det bara gällt skyddsbehov så hade ni säkerligen kunnat få det långt tidigare i ett land ni passerade på vägen hit.

Mina föräldrar och jag själv vid fyra års ålder flydde över gränsen till Österrike 1956 när revolutionen i Ungern bröt ut. Vi var alltså flyktingar i Österrike. När vi genom svenska Röda Korsets försorg bussades till Sverige så upphörde vi att vara flyktingar och det skulle aldrig falla mig in att kalla mig flykting här i Sverige eftersom jag aldrig har flytt hit. Jag har rest hit från Österrike, inte flytt därifrån.

Du kan gärna kommentera min åsikt angående din s k flyktingstatus i din nästa krönika och du får också skriva vem som står för denna åsikt. Har också sänt dessa rader till tidningens insändarsida men där kommer den i vanlig ordning inte att publiceras eftersom jag sedan ett antal år är utestängd därifrån.

Gratulerar dig till att ha blivit krönikör hos tidningen. Något som jag och andra personer med liknande åsikter bara kan drömma om.

Med vänlig hälsning, Sandor Herold, Malmö

13 thoughts on “Mostafa Kaoud, ”I Malmö känner jag mig aldrig som en flykting”

  1. Det här var så klockrent att detta kommer det aldrig att givas något genmäle till.Skulle ett genmäle dock dyka upp så är det nog väldigt ihåligt och egentligen bara byggas på ljug.

  2. Av de fåtal stjärnor som detta inlägg har fått så är det tydligt att någon eller några personer inte gillar Sandors inlägg. Klart är i alla fall att han har fullständigt rätt. Människor som kommer till Sverige från Danmark via Öresundsbron eller från Tyskland eller baltländerna med båt är sannerligen inte flyktingar utan “sociala turister” (en adekvat benämning som en gång myntades av en känd socialdemokratisk statsminister). Det råder inte krig i något av dessa länder och dessa lycksökare borde därför ha avvisats med stuts vid gränsen på grund av att de saknar asylskäl. Det är vedervärdigt att våra politiker har låtit och fortfarande låter dessa ekonomiska migranter missbruka asylrätten vilket har lett till alla de problem som vi brottas med i dag. När ska dessa politiker ställas inför domstol och ges långa fängelsestraff för den ofantliga skada som de har orsakat landet?

  3. Klart son korvspa att bidragstagare känner sig hemma i det svenska samhället, deras lycka är gjord när det svenska folket får betala deras uppehälle om vi nu inte bor i MALMÖ. Att via svenska politiker som inte inser vad demokrati innebär stjäla av anda är ingen merit.

  4. Toppen Sandor, så rätt, det var den bästa beskrivningen av ickeflyktingar jag läst.Torde även gälla 80% av invandrarna i Malmö oxå!!Tyvärr har du även rätt angående att din insändare INTE kommer in i blaskan.Vi som vågar tycka”fel”censureras överallt.Sverige är inte fritt och demokratiskt längre!!Ken

  5. Klart att den kanaken känner sig inte som flykting, Malmö ha ju blivit som ”Hemma” för dessa muslimska kryp. Bomber, Handgranater skjutningar attacker på blåljus personal, bilgrillningar SexSurprise typ gruppvåldtäkter, Hedersmord genom fritt fall från balkongen korruption, Bedrägerier i stor skala och allt annat hemtrevligt dessa muslimska livsformer ha fört med sig och berikad oss med. glömde könsstympning med hjälp av skattemedlen för pojkar, flickor skickas hem och stympas med rakblad under sommarlovet.
    Pratade med en kanak som va så glad han hade fått Put, nu skulle han åka till Syrien ett tag för att ta det lugn och koppla av efter all stress han hade genomlidit, och ordna för släkten. Det va synd att jag inte hade ett adekvat verktyg till hands annars hade jag set till att han hade slappnat av permanent.

  6. Nä det är väl klart.
    Inte konstigt han känner sig som hemma i Malmö, vore väl konstigt annars.

    Som alltid en träffsäker artikel från Sandor.
    All heder. 🙂

  7. Beundrar varje ord Sandor skriver!
    Håller dessutom med om allt.

    ”Fästingarna” förnekar sig inte.
    De har naturligtvis rätt att äta av vårt blod.
    Är dom dessutom muslimer så betraktar de
    oss som fiender eller ”infidels”, som koranen
    säger och ”infidels” ska dödas.

    Alltså:
    Vi är hotade!
    Vår existens är hotad!
    Vår kultur är hotad!
    Av fästingarna!

  8. Bra skrivet!
    Vi behöver många fler som dig för att få rätsida på förfallet i det här landet, raka budskap och sanning är vägen, det får vara slut på socialisternas slingrande lögner och pseudo sanningar!

  9. En gång när vi diskuterade lite vid kafferasten på jobbet, blev jag en aning kritiserad för att inte vara ”Politisk Korrekt”. Svar : Gud hjälpe mig för den dagen då detta skulle inträffa. Då lovar jag att göra som ”En man som heter Ove”. Men då kan man ju ge sig den på att Repet ryker av.

  10. Words, Sandor Herold! Du och jag kommer aldrig att upphöjas till propagandaadel – och det ska vi vara sjuhelsikes stolta över.
    Hellre rakryggad än syltryggad, vi vinn´på slutet.

Kommentera