De är socialdemokrater och kallar sig företrädare för arbetarklassen, men fjärmar sig allt mer från den verklighet som riktiga arbetare lever i.

Det är säkert så att många ur denna adel har en arbetarbakgrund, men ju längre upp i toppen de når, ju mer avskilda från verkligheten lever de. En ur denna adel är Jan Eliasson, f.d. generalsekreterare i FN.

Eliasson växte förvisso upp i ett arbetarhem där pappa var metallarbetare och mamma sömmerska. Huruvida familjen tillhörde de fattiga eller inte är irrelevant, men sonen Jan fick möjligheten att gå på en av de mer eftertraktade gymnasieskolorna i Göteborg, Hvitfeldtska (känt från 2001 då en vänsterpöbel slog sönder centrala Göteborg) och som 17-åring begav han sig till USA som utbytesstudent.

Sedan 1965 har Jan Eliasson passerat revy i en rad departement och utländska församlingar, där fina galamiddagar och skyhöga löner är legio. Vid en ålder av 78 är Jan fortfarande aktiv i renommerade kretsar, nu som ordförande i Stockholms internationell fredsforskningsinstitut, SIPRI. Ett institut som förövrigt finansieras av våra skattepengar.

Att det inte går någon nöd på Jan Eliasson visas av att han bor i en sekelskiftesvilla på 208 m² i flotta och borgerliga Stocksund. En kommun där hans parti bara fick 7,8 procent av rösterna i årets kommunalval. Bostaden värderas till drygt 13 miljoner och personligen tror jag inte att familjen Eliasson tvingats skuldsätta sig resten av livet för att kunna köpa den.

Nej, Jan Eliasson tillhör de socialdemokrater som lever allt längre från den verklighet riktiga arbetare tvingas leva i och inte minst de hårt arbetande män och kvinnor som efter ett långt yrkesliv varken har egen bostad eller råd med mat.

Den här tweeten har samma ironiska och raljerande ton som många välmående socialdemokrater håller sig med.

Vad Eliasson egentligen åsyftar är att högavlönade inte behöver de skattesänkningar som Moderaterna och Kristdemokraterna aviserat till årsskiftet. Kan så vara, men dessa högavlönade behöver väl knappast heller tillgång till föräldrapeng och andra förmåner? Det mest intressanta är varför Jan Eliasson anser att kulturen ska klara sig från besparingar? Varför ska riktiga arbetare betala för att adeln ska kunna gå på opera, teater och klassisk musik? Varför ska riktiga arbetare betala för de som vill gå på museum när de själva måste betala för att gå på bio eller en hockeymatch?

Dessutom skjuter Eliasson över målet när han påpekar att det inte behövs besparingar inom asylindustrin. Det är ju de facto den som gör att staten tvingas prioritera bort miljarder från andra områden, som gör att hemlösa och sjuka svenskar sätts i andra hand och som gör att hela det svenska samhället står inför en kollaps.

Så resonerar bara en socialdemokrat som inte längre förstår hur vanliga medborgare har det och som idag klippt banden med den klass han en gång tillhörde.

Roligt att läsa kommentarerna till tweeten.