Rapport visade ikväll ett reportage från den syriska staden Raqqa dit att fler människor nu återvänder.

En av SVT:s bästa reportrar, Samir Abu Eid, tog oss med i en stad som mer eller mindre ligger i ruiner. Trots det återvänder allt fler syrier dit och en man i reportaget berättade varför.

Mannen och hans familj har återvänt till hemstaden Raqqa, efter att ha levt som flyktingar i Tyskland där de sökte asyl för några år sedan.

För mannen var det en självklarhet att återvandra, även om familjens hus låg i spillror. Abu Eid berättade hur människor bor i relativt förskonade rum i annars sönderbombade hus och att detta är vad de vill.

Han berättade också om att livet började återvända efter att IS körts ut från staden som hade 200 000 invånare innan terrorgruppen intog den. Mat och vatten finns och med hjälp av bistånd tänker man nu i ett första led börja bygga upp infrastrukturen igen.

Raqqa är bara en av alla syriska städer som måste byggas upp igen. Som man sa i reportaget, kommer detta att ta år, kanske decennier, men upp ska de byggas.

Då kommer det självklara in i bilden. Förutom att själva uppbyggnaden kommer att kräva arbetskraft, kommer alla arbetsföra män och kvinnor att behövas. Vi talar här om alla, från busschaufförer och butiksbiträden, till läkare, lärare och sjuksköterskor. Därför är en återvandring av syrier i Sverige ett måste för att detta ska lyckas och med stöd av Sveriges riksdag och regering kan detta ske. Det intressanta är om Sverige nu visar sitt ego och lockar hitflyttade syrier att stanna för att bistå med vår framtida välfärd, eller om man ser det självklara i att syriska läkare och busschaufförer behövs bättre i hemlandet än i Sverige.