RASISM. Två av tre samer har upplevt rasism – det visar en rapport som Sametinget lämnat över till regeringen. Sameministern Alice Bah Kuhnke tycker detta är sorgligt och skrämmande.
Det var under förra året som regeringen beställde en rapport från Sametinget, där rasismen mot samer skulle kartläggas och synliggöras.
– Pettersson har svårt att hänga med. Nyligen kunde inte Björn Söder (SD) väljas till talman för att han sa att samerna är samer. Då protesterade etablissemanget och sa att samerna minsann är svenskar, nu är de tydligen samer igen…
***
Stöd bloggen
Det är, för att de både vill ha kakan och äta upp den. Eller, de vill ha dubbelkaka. De hitleranska svenskförintarna alltså.
De vill totalt förgöra vår identitet, och expropriera den från oss till sina utvalda gunstlingar. D v s etablissemangsfolket, inte samerna själva. De bryr sig inte nämvärt, de bara är.
Vi är idag Sveriges judar. Om nu ens Sverige existerar idag. Definitionen haltar på vad detta land är idag. Men hur som helst bor vi nu på denna tagna och expropierade landyta, som en gång var vår, och bara vår.
Man måste välja! Man kan inte vara både och. För det är man inte. Är man svensk, för att man valt att vara det är man det också, mer eller mindre, om tillräckligt med tid har gått, för att man ska ha uppgått i det hela. Men då kan man inte heller OCKSÅ vara det man valt bort, för det svenska. Man måste välja.
Eller också alternativet, att man är sin identitet givet därifrån man kommer och är uppfödd ursprungligt. Och då kan inget ändras. Men galopperande identitet. Än hit, och än dit, efter tycke och smak, går bara inte. Det är helt bizarrt och inkonsekvent, och saknar helt relevans i någon som helst verklighet.
De på Gotland som är gottlänningar.
Dalmasar
Smålänningar
Skåningar
Norrlänningar.
osv
Det lär nog hamna hos Europarådet i Strasbourg som får avgöra.
Man måste välja! Man kan inte vara både och. För det är man inte. Är man svensk, för att man valt att vara det är man det också, mer eller mindre, om tillräckligt med tid har gått, för att man ska ha uppgått i det hela. Men då kan man inte heller OCKSÅ vara det man valt bort, för det svenska. Man måste välja.
Eller också alternativet, att man är sin identitet givet därifrån man kommer och är uppfödd ursprungligt. Och då kan inget ändras. Men galopperande identitet. Än hit, och än dit, efter tycke och smak, går bara inte. Det är helt bizarrt och inkonsekvent, och saknar helt relevans i någon som helst verklighet.
Nu får vi nog kräva ett enhetligt uttalande från riksdag eller regering om vilka Samerna är och hur de skall benämnas. Skall Samer betraktas och benämnas som Svenskar, Samer, Svenska Samer eller Svenska Renägare? Likadant med Judar, hur skall de betraktas och benämnas? Judar, Svenskar eller Svenska Judar? Om deras ursprung tillåter och de själva vill tillhöra den erkända minoriteten så gäller väl det? Dessutom har vi uttrycket från Svenskar boende i södra Sverige, dvs. Norrlänningar, som jag antar är ett generaliserande uttryck om alla Svenskar, Svenska Judar och Svenska Samer boende norr om Dalälven? Eller är det olika benämningar beroende på tillfälle? Som sagt var, det är nog dags för regeringen att förklara för medborgarna om vad, som gäller i den rådande begreppsförvirringen.
Det får vänta tills nästa regering är tillsatt.
Den nuvarande är en expeditionsministär och kan ej fatta några beslut.
Frågan är vem som skall bli nästa kulturminister.
Sameminister, jo jo det låter det inom begåvningsreserven !!!!!!
Jasså Samer har utsatts för dagens modeord RASISM, är någon förvånad över att denna av politikerna utsedda stackars grupp skulle svara just detta ?
Klart att alla svenskar är svenskar!
Gäller ju skåningar, dalmasar stockholmar3 ich norrlänningar.
Samer är väl norrlänningar, vad annars?
Det finns ungefär 4 500 renägare organiserade i ”samebyar” i Sverige. En ”sameby” är en ekonomisk förening uteslutande för samer som är de enda som kan äga renar sedan Palme införde Rennäringslagen 1971. Dessa vill med ”Girjasmålet” ta kontroll över två tredjedelar av landet och göra alla andra, oavsett ursprung, till andra klassens medborgare bara för att regeringen 1927 tillåt jakt och fiske till husbehov på statens mark, något som bara för några hundra år sedan kunde straffas med döden.
Det handlar inte om samer mot svenskar utan renägare mot alla andra. Tidigare levde de flesta renägare av samiskt ursprung många gånger ett nomadiserande liv där barn i skolåldern levde åtskilda från familjerna i så kallade nomadskolor. Efter det att den moderna snöskotern kom till Sverige 1962 har renskötarna kommit att bli bofasta. Ren med akkja har ersatts av snöskoter, crossmotorcykel, fyrhjuling, hästar, helikoptrar och långtradare, allt i enlighet med ”urminnes hävd”.
Ovanför den så kallade Odlingsgränsen i de fyra nordvästliga länen (Norrbottens län, Västerbottens län, Jämtlands län och Dalarnas län) råder andra lagar än i övriga Sverige genom rennäringslagen och rennäringsförordningen. Det kommunala självstyret som är reglerat i grundlagarna gäller alltså inte. När tillexempel Telia ville bygga en basstation vid bebyggelse i en tätort där hundra meter med enbart tomter skiljer mellan en länsväg och inhägnaden till ett gruvområde fick man söka tillstånd av rennäringsenheten (på nysvenska fjällförvaltningen) med samebyn som remissinstans.
Inte försumbart antal av de som benämner sig samer har inga djupa rötter i Sverige. När tsaren stängde gränsen till Storfurstendömet Finland i mitten på 1800-talet när renarna var på sommarbete vid Norska kusten tog Sverige emot de som blivit statslösa och för att härbärgera dessa flyttades andra samebyar söderut.
Sålunda genom att våra förfäder uppfört sig empatisk och humant har vi bundit ris åt vår egen rygg.
Samer har inget specifikt ursprung, då detta ”folk” utmejslats under 1000 års utveckling av ett levnadssätt. Inom de bygder man bebodde var samerna jordbrukare, inte sällan med svedjebruk, som faktiskt gav upp mot 35 ggr kornet jämfört med samtida sörländska ca 12 ggr. Samerna kallas i de äldsta omnämnandena för ungefär ”fenni”, d v s ”finnar”. Så dagens s k ”finnmarker är kvarlevor av gamla samiska bygder och har inget med finländare att göra.
Efter centralmaktens maktövertagande 1364, så började ett förtryck av de samer, som överlevde den 100 år långa ”digerdöden”. Från den tiden flyttade östliga samer successivt in och ”fyllde de befolkningstomrum” digerdöden orsakat. Söderifrån anlände nybyggare, som sändes av ärkebiskopen och kungen, vilka tog över gårdar utan manliga brukare (ev kvinnor tvångsgiftes sannolikt). Därmed ändrades befolkningsstrukturen. Det var också under denna tid rennäringen startade. dessförinnan jagades ”vildren” med hjälp av ”lockren” och i övrigt höll samerna enbart 10-tal dragrenar per familj. Notera att innan digerdöden var samerna fastboende eller på sin höjd sässongflyttare.
I skifteshandlingarna från 1700-talet framgår hur bönderna (inte sällan långt tillbaka släktingar till berörda samer) erkänner samernas urgamla rättigheter till jakt- resp fiske. Det är samerna som har grundrätten – vilken sannolikt tryggades via Helsingländernas ”allting” vid Selånger. Samerna var producenter av de kvalitétsjärn, som var grunden för ”Rus” handelsmakt mellan arabvärlden resp Östrom. Hela Kiev-väldet var beroende av järnet från norr (enligt rysk forskning), Slavhandel var bara en bisyssla till handel med järn. Digerdöden slog ut handelssystemet, samtidigt som svenska bergslagen tog över i söder (genom att samerna i hög grad kan antas ha dött).
Staten har från 1364 kontinuerligt förföljt samerna genom olika ensidiga traktat, som samtidigt undanhållits Riksdagen för beslut – kallade ”odlingsgränser”. Traktaten har inget med odling i sig att göra, utan handlar om att öster resp söder om odlingsgränserna blev det förbjudet för samer att ”äga” marker. Inget hindrade dock icke samer från att överta de nu olagliga samiska gårdarna som brukats i generationer. I sen tids hembygdsforskning beskrivs hur präster här och där hjälper samer att byta namn och alltså bli nybyggare på den mark släkten brukat i generationer. Enda möjligheten att försörja sig för samer blev från ca 1400 att utveckla ett nomadiserat levnadssätt inspirerat av inflyttare österifrån, samtidigt som gårdsägande samer ”försvenskade” sig i kusttrakterna. Fiskarsamerna undantaget, vilka dock samlades (männen) in i slutet av 1600-talet för att sändas i döden som skeppsbyggare i Karlskrona. Träsken norr Karlskrona är fulla av ruinerna efter deras osunda bostäder. Kvinnorna lämnades kvar och de som inte hade rik släkt vandrade med barn söderut, men infångades då av myndigheter som löskefolk och ”såldes” som tjänstefolk till lägstbjudande. Hermelin- resp ekorrjakt (päls) gav Gustav Vasa möjlighet att kasta ut samer som inte levererade sin skinskatt från deras gårdar. ”Ut i skogarna och jaga och sitt inte lata på gårdarna” (att pälsdjuren var överjagade brydde sig kungen och hans fogdar inte om). Även förbudet mot markbränning av skog från 1750 blev ett hårt ekonomiskt slag mot samerna, men även mot sörlänningarna, samt i synnerhet mot Nordisk natutmiljö, eftersom den förgiftande granen då kunde sprida sig obegränsat varvid djurlivet på alla nivåer i skogarna skadades svårt (inget lever AV gran- i stort – Tall är livet i norr)
Och nu underkänner staten de urgamla dokument, där samernas rättigheter är nedtecknade. Samerna kommer så småningom internationellt rättsligt genom pågående rättegångar vid ILO domstol att tillerkännas mångmiljard-skadestånd för det förtryck staten i generationer utsatt folket för, samt att samernas avtalsenliga rättigheter dessutom måste lösas i ett slags ”arrendeavtal” ungefär som för Nordamerikas indianer.