Ekonomi / Historia / hot / Migration - invandring / Politik

Varför vill regeringen plundra Riksbanken på 250 miljarder om ekonomin går som tåget?

Pettersson22 kommentarer

INRIKES. Regeringen föreslog i mars att Riksbankens valutareserv ska halveras. Det betyder att centralbanken ska betala tillbaka 250 miljarder kronor till staten, från dagens nivå kring 450 miljarder kronor till 200 miljarder kronor.

Riksbankschefen Stefan Ingves har upprepade gånger kritiserat regeringens beslut, som han menar minskar Riksbankens oberoende och försvagar Sveriges förmåga att hantera framtida finansiella kriser.

Nu får Stefan Ingves eldunderstöd av riksbankskollegerna Cecilia Skingsley och Per Jansson. De två vice riksbankscheferna skriver i en debattartikel på DN Debatt att Sverige sedan 1990-talets ekonomiska kris satsat stort på att stärka omvärldens förtroende för de svenska statsfinanserna. Bland annat har det inkluderat en stark och självständig Riksbank. Resultaten av den politiken talar för sig själva, skriver artikelförfattarna.

”Några år efter 1990-talskrisen, då omvärlden fortfarande såg på Sverige med stort misstroende, låg en 10-årig svensk statsobligation cirka 4 procentenheter över motsvarande tysk obligation. I dag är skillnaden bara en bråkdel, cirka 0,2 procentenheter, vilket innebär att förtroendet är i paritet med Europas största och starkaste ekonomi”, skriver Cecilia Skingsley och Per Jansson.

Läs vidare på Dagens Industri… och lyssna gärna på Cornelius om hästhandlare och negrer…

22 thoughts on “Varför vill regeringen plundra Riksbanken på 250 miljarder om ekonomin går som tåget?”

  1. En liten annan detalj jag funderat på.
    Vilka har ständigt pengar att låna ut till behövande nationer? Det är ju bara ett ormbo där alla är skyldiga alla någonting. Ändå finns det mer att låna…
    Med andra ord är det bara IMF ett globalistiskt kontrollorgan.
    Undrar hur de hanterar Norge m fl? De måste vara riktiga vaglar i deras ögon.

    Svar

  2. Borde inte det naturliga vara att man i högkonjunktur pyttsar in mer i ”dåligatiderkassan”? Inte plockar ut pengar.
    Nåt är riktigt ruttet någonstans och jag hoppas att de som kan granska på djupet verkligen gör det – pronto.
    Det är beyond obehagligt och läskigt.
    Hoppas Riksbanken vägrar. De ska åtminstone vara utom godtycklig politisk påverkan. Man får ju tro att det inte bara gäller i teorin.

    Svar

  3. Deras misstag kostar enorma summor för de som levt innan oss, för oss och för de som finns här efter oss.

    Förvärva, ärva och fördärva?

    Svar

  5. Göran Persson (S) berövade pensionärerna på 250 miljarder.
    Det är klart att Magdalena Andersson (också S) inte vill vara sämre.
    Men hon kan ju inte ta från pensionärerna för GP betalde aldrig tilllbaka, vilket han lovade att göra, så där det tomt.
    Men hon har ju hittat ett annat bo att röva!
    Vi vet vart pengarna går!

    Svar

  7. En sak som Maggan är suveränt bra på är kreativ bokföring hon hämtar också ut aktieutdelningar från statens företag som de inte har i kassorna så de får låna upp i stället.

    Riksbankens jobb kunde säkert skötas av väl avvägda algoritmer för det enda de fokuserar på är inflationsmålet på 2 %. Vilket de vrider siffrorna flera varv för att slippa komma upp till. Anders Borg förde över ansvaret för den ekonomiska stabiliteten till Finansinspektionen vilket politikern har mycket mer kontroll över än riksbanken.
    Inflation och låga räntor slår hårt mot pensionerna vilket det omvända blir att det blir mycket lättare att driva en generös flyktingpolitik med lånade pengar.
    Med befolkningsökningen kan man låna utan att den procentuella andelen av BNP stiger.
    Den stora bomben är kommunernas upplåning och privatlånen.

    Svar

  8. Blodsugarna förbereder en offensiv budget inför valet, med många men sannolikt onödiga investeringar. Typ höghastighetståg. Bidrag till den ”gröna omställningen”.

    Det mesta fullständigt bortkastat. Och samtidigt skall kommunerna börja betala den verkliga kostnaden för invandringen. Där finns ju också ett hål att täcka ekonomiskt under valåret – så att väljarna inte fattar vad som kommer att hända åren därpå.

    Svar

  10. Varför verkar det som tyst desperation? Vad betyder det egentligen? Jag tror inte pengarna finns egentligen. De får nog trycka upp nya? Kommer då räntan att höjas? Vad jag förstått betalas det ut från FK ca: 230 miljarder per år i sociala försäkringar och förmåner till befolkningen från staten. Då är inte kommunernas utbetalningar eller statens utjämningsbidrag till kommunerna medräknade. Migrationsverkets utgifter var 2016 ca: 55 miljarder. År 2014 var det ca: 18 miljarder, dvs mindre än hälften. Mig.verket är nästa år uppe i en årskostnad av 100 miljarder om det fortsätter. Det borde vara max 5 miljarder, för att sjunka till 0 kr inom 2 år.

    Svar

  13. Den där, som är ekonomiminister/finansminister kan väl hämta några latsbilslass med pengar från hennes proppfulla lador.
    Om jag, med låg ekonomisk utbildning (jämfört med henne – hoppas jag)
    förstår det hela rätt så får hon ingen ränta på dessa pengar.
    Dessutom är det väl, vid det här laget, värdelösa sedlar!

    Kanske dags att byta till en finansminister, som är förankrad i verkligheten?

    Även här är jag rädd!
    Men min pension kan nog inte bli så mycket lägre?
    Känner du dig trygg?

    Svar

  14. Statsskulden har på fem år stigit från 1100 till 1320 miljarder. Man skall lägga märke till, att i ställer för att betala av sina skulder lånar staten ännu mer pengar. Det är ju under goda tider, som man betalar av sina skulder. Hur blir det, när det kommer sämre tider?
    Vi vet vart pengarna går men Löfven & Co verkar inte ha en aning.
    Är de kanske fortfarande naiva?

    Svar

    • Om staten då får ett tillskott på 250 miljarder från Riksbanken så sjunker statsskulden.
      Men den svenska statsskulden har alltid varit låg jämfört med andra länder.
      Jag kan inget om nationalekonomi men jag vet att man passar på att låna när räntan är låg. Som nu.

      Svar

      • Mia. Om man nu lånar till låg ränta och till investeringar, järnvägar, sjukhus osv. så är det bra. Lånar man däremot till driften, löner, bidrag osv. är det katastrof.

        Men det förklarar inte varför man plundrar riksbanken.

      • Mia:
        Och betalar tillbaka,när räntekostnaderna höjts och ökat på skulden ! 🙂 Du borde ju vara anställd på finansdep. !

      • Tänk till nu ”Mia”.

        Sossarna vill dränera Riksbankens valutareserv med 250 miljarder.

        Pengar som är en stabilitet och garanti för landet Sverige, vid en ev. framtida. finanskris, ”bobubbla” o.s.v.

        Regeringens förslag om att minska valutareserven innebär att man räknar med att kunna låna när en kris redan inträffat, i stället för att använda likvida medel tillgängliga i Riksbanken.

        Hur hög tror du räntan är, när man behöver låna , när det redan är kris?

        Titta på dessa nya siffror och fundera lite på, vad ”vi lever på ” i dagens Sverige.

        Hushållens bostadslån uppgick till 3 005 miljarder i juni, vilket innebär att utlåningen för första gången passerade 3 000 miljarder.

        Det är en ökning med 27 miljarder jämfört med föregående månad och 198 miljarder jämfört med motsvarande månad föregående år.

        Det innebär att bostadslånen hade en årlig tillväxttakt på 7,2 procent i juni, en ökning med 0,1 procentenheter jämfört med i maj.

        Hushållens konsumtionslån hade en tillväxttakt på 9,4 procent i juni. Det är en ökning jämfört med maj då den var 7,3 procent.

        Tillväxttakten för lån med övriga säkerheter låg på 5,5 procent i juni, vilket innebär en ökning jämfört med föregående månad då den var 5,1 procent.

        Totalt uppgick hushållens konsumtionskrediter och lån med övriga säkerheter till 201 respektive 447 miljarder i juni.

        http://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/finansmarknad/finansmarknadsstatistik/finansmarknadsstatistik/pong/statistiknyhet/finansmarknadsstatistik-juni-2017/

Kommentera