Tänk om kriminalitet sitter i generna?

BROTTSLIGHET. I flera stora studier har forskaren Amir Sariaslan försökt ta reda på exakt vad det är som gör att någon begår våldsbrott. Resultaten är banbrytande, ändå ger han upp nu. Ingen vill ändå höra på vad han har att säga.

Vid första kollen verkade det stämma. Slutsatsen verkade vara den vi brukar höra: Fattigdom och utsatthet är roten till kriminalitet.

Men sedan hände något som vände upp och ned på allt. Genom att jämföra över en halv miljon syskon med varandra fann forskaren Amir Sariaslan något helt annat:

Var man bor och växer upp verkar inte spela någon roll alls för risken att begå våldsbrott.

Man skulle kunna tro att både forskarvärlden och medierna skulle vara intresserade, men icke.

Fyra år och åtskilliga studier senare är nu KI-forskaren så trött på att kämpa i motvind att han byter forskningsområde.

Det tog flera år för honom att få den första studien publicerad. Inte för att det fanns några vetenskapliga brister, utan för att resultatet gick så stick i stäv med annan forskning, menar Amir. Det har varit samma visa med resten av hans studier.

Det är som att folk inte vill veta.

Tidningen The Economist skrev visserligen gott om den, men kallade den samtidigt för ”a disturbing study”.

Det är symptomatiskt. – Det är frustrerande att vänta i månader på att rapporterna ska bli granskade, bara för att sedan få kritik av granskare som inte ens tror på ärftlighet. Den tiden har man inte som junior forskare. Man måste bli publicerad, säger han.

– Och jag är så trött på dig och dina journalistkollegor, ni bara sväljer narrativet om att fattigdom och social utsatthet skulle orsaka brott utan att ifrågasätta vilka antaganden det bygger på. Inget har hänt de senaste 20 åren, och om ingen gör något kommer vi att stå och stampa på samma plats i 20 år till. 

 

Amir använde de nationella dataregistren blev gruppen som undersöktes mycket stor, över 300 000 barn som växte upp i Stockholm, Göteborg eller Malmö. Resultatet?

– Jag fann inget som stödjer teorin att bostadsområdet har någon påverkan över huvud taget. Syskonen visade sig löpa precis lika stor risk, oavsett var de bodde.

Well, gott så. Men om det nu verkar hänga mer på familj än bostadsområde – kanske handlar det i så fall om familjens ekonomi?

Frågan är relevant, för det är ju något som både kriminologer och samhällsvetare slagit fast sedan länge – att det finns ett samband mellan fattigdom och kriminalitet. Googla ”fattigdom och kriminalitet” så får du se hur ofta och med vilken säkerhet det slås fast.

Så en ny studie genomfördes 2014. Den här gången undersökte Amir alla barn födda i Sverige mellan 1989 och 1993, totalt över en halv miljon barn. Familjernas ekonomiska känslighet delades in i fem nivåer och kontrollerades årsvis. Hänsyn togs också till utbildningsnivåer och psykisk ohälsa hos föräldrarna.

I den första analysen fann man återigen det förväntande: Ju fattigare uppväxt, desto större risk att lagföras för våldsbrott.

Och det var ingen liten skillnad: Risken var hela sju gånger större. Case closed, eller?

Det här med kusiner…

Men Amir Sariaslan tog studien ett steg vidare genom att jämföra alla barnen med sina kusiner. Kusiner delar 12,5 procent gener.

– Fördelen med att jämföra kusiner här i Sverige är att de nästan aldrig delar uppväxtmiljöer och i synnerhet inte samma hushåll, det är ju inte så vi lever här. Det gör att man nästan per automatik separerar arv och miljö.

Och vad upptäckte han?

– Resultatet var nästan chockerande. Vi fann visserligen att den kusin som växte upp på botten av den ekonomiska skalan hade en högre risk att begå våldsbrott än sin rika kusin – men risken var plötsligt halverad.

…och syskon

Det var en klar indikation på att generna verkade spela roll. Så studien skruvades ännu ett varv, och man jämförde återigen syskon med varandra för att se om deras kriminalitet påverkades av familjens ekonomiska situation.

Och nu fann Amir samma sak som i den första studien: Han såg ingen skillnad.

Oavsett föräldrarnas inkomst löpte syskonen precis lika stor risk att lagföras för våldsbrott.

Detsamma gällde egendomsbrott och missbruk.

-Pettersson påstår att Amir har fel när han säger att ingen vill höra vad han har att säga. Jag har ofta sagt att det är skillnad på folk och folk.

Amir har däremot rätt när han säger att PK inte vill lyssna för gjorde det så skulle det framgå att de har haft fel hela tiden och de har fortfarande fel och kommer inte att kunna lösa problemen i vårt samhälle med de metoder de använd i 40 år. 

Läs hela artikeln HÄR…

Det borde även diskuteras människors intelligenskvot, där högre intelligenskvot verkar hänga samman med demokrati och välstånd. Läs mer på Wikipedia.

5 thoughts on “Tänk om kriminalitet sitter i generna?

  1. Det vet vi alla här att, allt som är vettigt godtas ej av svenskingarna åtminstone av de 87%, som vart de än vänder sig alltid har röven bak. Vi har ett talande exempel genom vår s.k. statsminister, som hela alltet är en Rövén men, vår förre stolle till statsminister var inte bättre Herr Glanzkopf vars huvud hade växt igenom håret för att platsa all ondska, som fanns inuti.

  2. Vi behöver bara se till den digra dokumentation vilken, trots PK-etablissemangets faktaresistenta hållning, finns tillgänglig avseende det massiva migrantflödet och dess negativa inverkan på det civiliserade välfärdssamhället, för att kunna stödja Sariaslans teori och tillförlitliga forskningsresultat.
    Undrar om rapporten även belyser sambandet mellan konsangvinitet, dvs inavel, och brottsbenägenhet, olika fysiska och psykiska defekter och därav följande sjukliga karaktärsegenskaper, vilka oavsett den humanitära stormaktens värdegrund är osvikliga resultat av blodsfrändskap.
    Andreas.

  3. Detta var känt redan 1896 då kriminologins skapare Cesare Lombroso skrev sitt mästerverk ”L’uomo deliquente” (den brottsliga människan) där han utan vare sig gentester eller annan ”sofistikerad forskningsmetod” kom fram till att brottsligheten är högre i vissa familjer än andra trots helt samma levnadsförhållanden.

    I USA har man kommit fram till att många massmördare lider av samma hjärnskada, men man vet inte med säkerhet om den är genetisk eller förlossningsskador.

    Det allra effektivaste skulle vara att ta magnetröntgen och gentest på alla medborgare och de personer som uppvisar relevanta hjärnskador och/eller genfel skulle bara övervakas mera än alla andra och vid brott skulle de låsas in för att inte skada resten av befolkningen.

    Men detta passar ju inte socialdemokratin och vänstern som vill ge alla samma chans. Trots att det helt uppenbart inte är vettigt samhällsekonomiskt.

  4. Det är socialadekvat att mordbränna, hota, knivhugga och mörda i vissa kulturer som automatiskt får permanent uppehållstillstånd när varje bedragare sätter sin fot här och drar en standardiserad lögn inför nämndemän i Migrations domstollen (stolle får 500 kr per arbetsdag före skatt där, dvs. under minimum wage och ocker)

Lämna ett svar till naimlap Avbryt svar