INSÄNDARE. Till Högsta Domstolens ordförande och ledamöter, Lagrådet och dess ledamöter, Konstitutionsutskottet och dess ledamöter samt regerings- och riksdagsledamöter och vissa myndigheter.

Sverige är inte en rättsstat i dag och endast en formell demokrati.

Jag är medveten om att Högsta Domstolen och Lagrådet inte har någon ”domsrätt” över regering och riksdag. Jag riktar mig trots detta även till er eftersom i er uppgift rimligen också ingår att på olika sätt verka för lagarnas efterlevnad.

Konstitutionsutskottet får detta som information eftersom en organisation som är sin egen domare inte kan anses vara förenlig med rättsstaten.

För att vara, åtminstone formellt viktiga myndigheter är ni tyvärr alltför återhållsamma, anonyma och passiva för att bidraga till att stärka rättsstaten och demokratin. Rimligen borde ni också ägna er åt att informera och debattera med medborgarna och politiker på ett ”populärvetenskapligt” sätt för att öka medvetenheten bland såväl folket som hos de som styr Sverige. De senare verkar nämligen – om av okunskap eller nonchalans – i sitt regerande i stort sett bortse ifrån att vi har såväl grundlagar som andra lagar.

I en rättsstat borde rimligen inte regering och riksdag kunna agera (massinvandringen) på ett sådant sätt att de utsätter befolkningen för handlingar och gärningar som närmast är att likna vid den terror, mot det invaderade folket som ofta följer när ett land ockuperar ett annat. Det är ingen överdrift att påstå att detta gäller Sverige, tiden från 2006 och fortfarande.

Den grova brottslighet som drabbat och drabbar flera tusentals svenska medborgare årligen sedan 2005 varav inte minst kvinnor/flickor, i form av grovt våld som mord, våldtäkter, rån, stölder etc. kan jämföras med det övervåld som sker i ockuperade länder.

Därtill kan läggas en enorm förstörelse av enskild och offentlig egendom som motorfordon, bostadsfastigheter, offentliga byggnader som förskolor, skolor etc uppgående till många miljarder.

Ansvariga för denna katastrofala utveckling av ett land som före massinvandringen var ett av de tryggaste att leva i är självklart regeringarna från och med 2006 och fortfarande. Dessa regeringar har rekryterats under nämnda tid från sex partier, SAP, M, C, L, MP, KD men massinvandringspolitiken stöddes också helt av V. Endast Sverigedemokraterna tog och tar fortfarande avstånd ifrån den.

Den otrygghet dessa partier skapat har vad gäller svenska kvinnor resulterat i att 25 procent säger sig ej våga gå ut ensamma, medan 35 procent säger sig alltid känna sig otrygga.

Den som studerat inte endast regeringsformen utan också förarbetena till denna kan inte undgå det faktiska förhållandet att regeringarna alltsedan 2006 brutit och bryter mot grundlagen. När man påpekar detta för en – oftast okunnig folkvald – får man merendels svaret (närmast hånfullt) att Sverige har en representativ demokrati och därför behöver de inte fråga folket. Men den som är något bevandrad i förarbetena kan inte undgå att se hur felaktig denna tolkning är. I förarbetena betonas hur viktigt det är att informera och förelägga medborgarna de stora och viktiga frågorna inför val alternativt folkomrösta om dem. Massinvandringen inte minst, är kanske den viktigaste fråga någonsin och den har medborgarna överhuvudtaget inte fått det minsta inflytande över.

Känt är att Tage Erlander (jag är 85 år) alltid var angelägen om att hänskjuta de stora allmänt övergripande frågorna till folket. Detta sker inte i dag. Först när valet är över redovisar de eller det parti som bildar regering dessa frågor. Men då är det för sent för att folket skall ha något inflytande.

I detta sammanhang måste man ställa frågan om det verkligen är i överensstämmelse med grundlagen (regeringsformen) att regeringen kan överlämna åt en myndighet – Migrationsverket – att ensamt bestämma om t ex permanenta uppehållstillstånd? Svaret måste bli nej!

Men överhuvudtaget borde Migrationsverkets beslut granskas från 2005. Nyligen utvisades en pakistansk medborgare som skaffat sig arbete och på alla sätt uppträtt som en god medborgare flera år tillbaka. Anledningen till utvisningen är att hans arbetsgivare slarvat med lönerapporteringen på ett sätt som endast bort leda till en tillrättavisning av arbetsgivaren!

Ett så allvarligt utrikespolitiskt agerande som Sveriges deltagande i Irak och Libyenkrigen fick medborgarna ej heller uttala sig om eller ge sitt erkännande.

Faktum är emellertid att Sveriges deltagandet i Libyenkriget måste betraktas som en krigsförbrytelse även om medborgarna tillstyrkt det. Sannolikt hade de inte gjort det och därför skall de som sanktionerade det anses som krigsförbrytare. Den flyktingkatastrof som därefter inträffade är en direkt följd av kriget mot Libyen. Massflykten till Europa är orsakad av Sverige och övriga deltagande stater – därom råder ingen tvekan.

Att Sverige inte längre är en rättsstat går lätt att bevisa eftersom ett land med parallella ”rättssystem” ingalunda kan vara en rättsstat. Detta är det faktiska förhållandet i ett antal av våra förorter och vissa städer där sådana samhällen är en realitet i dag, med regeringens, riksdagens goda minne.

Inget annat land har jämförelsevis blivit så omskrivit för sin jämställdhetspolitik avseende kvinnor och män.

Kampen för denna har pågått minst i hundra år innan vi nått fram till där vi befann oss före massinvandringen och Stefan Löfvens tillträde som statsminister.

När han som nybliven statsminister högljutt förkunnade att han nu ledde världens främsta feministiska regering visade detta sig snart vara en av hans många lögner. I stället för att leva upp till en sådan, tvingade han sina kvinnliga ministrar att förnedra sig genom att bära slöja vid besök i en av de vidrigaste kvinnoförtryckarstaterna i världen.

Sett utifrån att vi även i grundlagen som i allmän lag lagt fast jämlikhet mellan könen borde riksdagen förklarat honom som icke värdig att styra landet.

Men hans kvinnoförakt visar sig inte endast mot de svenska kvinnorna utan också mot de som invandrat till vårt land i förhoppningen att få leva ett liv där de själva fick forma detta efter egen vilja. Deras svikna förhoppningar kan den som vill, ta del av i de uppväxande parallellsamhällena men också genom att inget görs från regeringens sida vad gäller hedersvåld, barn- och tvångsäktenskap, könsstympning, rätten till likvärdig skolutbildning som de svenska barnen.

Tillåtelse att driva religiösa friskolor där islam bildar värdegrund innebär att flickor aldrig blir fria och självständiga individer samt att dessa skolor totalt motverkar integration och självklart inte verkar för assimilering.

Det är ingen överdrift att påstå att Stefan Löfven är på väg att sabotera mer än hundra års kamp för jämlikhet mellan kvinnor och män.

Sverige är i dag i en djup kris av flera orsaker, och den kommer att fördjupas och självklart leda till en katastrof medförande fruktansvärda konsekvenser.

Orsakerna är bl a följande. Den reella demokratin har avskaffats. Rättsstaten har satts ur spel. Massinvandringen till följd av mängden invandrare men kanske i första hand pga att dessa kommer från en kultur så totalt olik vår egen och med en värdegrund som inkluderande religionen står i helt motsatsförhållande till de värden vi lagt fast i grundlag och allmän lagstiftning. Till detta kan läggas en utbredd analfabetism som gynnar vidskepelse och våld.

Politikerna har förlorat förmågan att leda Sverige. Detta beror till stor del på att begåvningarna ej längre söker sig till politiken. Under 30-50-talet fanns begåvningsreserven i arbetar- och lägre tjänstemannaklass. Genom allas möjlighet att studera sedan 60-talet väljer de begåvningar som förr som enda alternativ kunde välja politiken – efter som denna inte krävde studier – nu områden där deras intresse och begåvning mera kommer till sin rätt och därmed hamnar de svagast utrustade i regering, riksdag eller fullmäktigeförsamlingar.

Denna artikel är inte endast en vädjan utan en uppfordran till alla dem som kan påverka vårt lands utveckling mot demokrati, mot rättsstatens återuppbyggnad och som värdegrund hålla fast vid upplysningstidens idéer av vilka flera återfinns i vår grundlag.

Olle Ljungbeck, Gävle