Offentlighetsprincipen satt ur spel – ”journalisterna” är tysta

DEMOKRATI. Den här historien är lite gammal men ändå aktuell i ljuset av att svenska statliga myndigheter ägnar sig åt åsiktsregistrering av svenska och utländska medborgare som vi skrev om igår. 

Offentlighetsprincipen är en av grundpelarna av svensk demokrati. Att enskilda, företag och journalister kan kontrollera vad offentligt anställda håller på med har under lång tid säkerställt att Sverige hade en relativt låg nivå av korruption jämfört med andra länder.

Så är dock inte fallet längre eftersom att Högsta förvaltningsdomstolen i januari 2014 kom fram till att ”e-postmeddelanden utan ärendeanknytning som skickats mellan tjänstemän inom en  myndighet anses inte vara allmänna handlingar”.  Detta innebär att i princip all intern kommunikation mellan tjänstemän på myndigheter stannar inom en och samma myndighet numera inte är tillgänglig för medier och allmänheten. Staten behöver inte ens göra en sekretessprövning av sådana handlingar eftersom de anses vara arbetsmaterial per automatik.

Det är svårt att överskatta betydelsen av detta beslut: en stor del av avslöjanden om korruption och maktmissbruk på svenska myndigheter blev möjliga just genom granskningar av myndigheternas interna e-postmeddelanden. Till exempel de händelser som Egor Putilov berättade om i Dagens Media i december 2015 och som handlade om att Utrikesdepartementet hade  satt tryck på en egyptisk tidning för att censurera en artikeln om korruption på svenska ambassaden i Kairo i efterhand samt hade konspirerat för att begränsa tillgång till information för mig som journalist. Den här uppseendeväckande historian kan läsas i sin helhet på Dagens Medias hemsida.

-Pettersson menar efter att dagligen lyssna på SR P1 hemma och P4 i bilen samt läsa diverse tidningar på nätet att svenska ”journalister” tycker det är viktigare att på nästan heltid följa vad Donald Trump gjort och inte gjort på nästan och att resterande tid går åt till att tycka synd om brottslingar och jaga icke godkända åsikter…

Läs gärna om Två svenskar – en byggde upp och en rev ned

En byggde upp och en rev ned

6 thoughts on “Offentlighetsprincipen satt ur spel – ”journalisterna” är tysta

  1. Jag börjar känna mig som en trasig grammofonskiva då jag gång på gång måste påtala att Olof Palme inte var svensk. Han var av finländsk/tysk-lettisk härkomst. Han var och [andra generations] invandrare då hans mor, Elisabeth Sophie von Knieriem, var född i Lettland på godset Skangal.

  2. Tim Pool är MYCKET irriterad efter att ha placerats på Svenska Institutets (=UDs) svarta lista över personer med ”våldsamma” och ”nynazistiska tendenser”, (och detta i sällskap av bl.a. Israels ambassadör !, Ivar Arpi m.fl.). Han berättar vidare om hur folk här skräms till tystnad av rädsla att förlora jobb och karriär. ”Sweden is a very repressive country where people are not allowed to think outside the opinion-corridor”. https://www.youtube.com/watch?v=4Sbl7SkHZTs&t=185s.

    Fann bland kommentarerna förklaringen till varför han alltid bär mössa,(något som irriterat mig och andra). Detta beror helt enkelt på att han skäms över att visa sin flint (vid 31 år). Han har även asiatiskt påbrå och är nu alltså stämplad som nazist av en svensk statlig myndighet!.

    Här i Sverige är vi nu ganska vana vid att vår statsminister med jämna mellanrum anklagar sin egen befolkning för att vara nazister och fascister, men detta kanske inte är lika vanligt utomlands?

  3. När dom fiser tillsammans är det möjligt att dom konspirerar. Journalister
    andas tillsammans alltså konspirerar dom.

  4. Den ene såg till nationen, den andre var värd för Bilderbergmötet 9-11
    juni 1974.

  5. Svenska (!) journalisters intresse för Donald Trump är på en sjuklig nivå. Navelskådning, helt bisarrt, att läsa en lokaltidning idag. Typ ”Trump fes på kalas” jätterubrik medan ”Åldringsrån på Storgatan” blir en liten notis

    • Det säger rätt mycket om deras kunnighet om fisar och okunskap om brottsbekämpning och andra kunskapsintensiva områden.

      Fisit har de väl alla gjort och vill därflr förmedla känslan av att fisa i fel sammanhang. De använder fisen som en händelse vilken förenar och tilltalar alla? De vill skapa enighet om fisandet och exploaterar därför en president till sin agenda?

      Hade de haft djupare kunskaper inom andra ämnen hade det avspeglat sig i deras produktion.

      De vet hur man fiser. That’s it. Fartfyllt?

Kommentera