BROTTSLIGHET. Under 2016 dömdes 82 individer till sammanlagt 224 års fängelse i de svenska tingsrätterna inom ramen för den myndighetsgemensamma satsningen mot grov, organiserad brottslighet. Totalt har 25 insatser gjorts och 345.000 arbetstimmar har lagts ner, främst av polis, åklagare, Skatteverket och Ekobrottsmyndigheten.

På fredagen redovisade Operativa rådet 2016 års resultat av det myndighetsgemensamma arbetet mot grov organiserad brottslighet.

Totalt åtalades 184 personer. Av dem dömdes 163 inidivider, av dem fick 82 personer fängelsestraff.

Sammantaget dömdes de åtalade till 54 miljoner i skadestånd och Kronofogden kunde mäta ut 55 miljoner kronor. Ytterligare 74 miljoner i beslutade skattehöjningar kan ge staten återbäring för de kostnader man haft för satsningen och Arbetsförmedlingen har kunnat återkräva 15 miljoner kronor.

Viktigt att komma ihåg i sammanhanget är att arbetet som läggs ner inte utgår från begångna brott, utan från en lista på ett för allmänheten okänt antal individer som bedöms strategiskt viktiga och särskilt aktiva för den grova organiserade brottsligheten. De individerna och deras nätverk punktmarkeras av de tolv samverkande myndigheterna, i syfte att så långt det är möjligt försvåra för dem och då det är möjligt, få dem fällda för brott de begår.

Bland de resultat som myndigheten själv pekar ut som lyckade finns belag av 280 kilo cannabis, ett omfattande beslag av militära vapen i ett annat land, vapen som var avsedda att smugglas in i Sverige. Utöver det lyckades man förverka 21 miljoner kronor efter en underrättelseinsats i polisregion Mitt. Nämns gör också de 5 miljoner i företagsbot som utdömts i samband med den uppmärksammade Södertäljeinsatsen.

Nästa steg för satsningen blir därför att agera mer lokalt i den myndighetssamverkande insatsen. Förutom polisen ingår Arbetsförmedlingen, Ekobrottsmyndigheten, Försäkringskassan, Kriminalvården, Kronofogden, Kustbevakningen, Migrationsverket, Skatteverket, Säkerhetspolisen, Tullverket och Åklagarmyndigheten.

 – Vi har redan testat en pilot i stadsdelen Vivalla i Örebro med gott resultat. Vi kommer att fortsätta genom att rikta in arbetet och den kompetens vi nu skaffat oss på lokal nivå, säger rikspolischef Dan Eliasson.

De två insatser som varit mest omfattade när det gäller samverkan har varit en som haft fokus mot så kallad identitetsrelaterad brottslighet och en som handlat om avancerade upplägg för penningtvätt.

– Vi märker att allt fler kriminella har flera olika identiteter som systematiskt används för att illegalt utnyttja olika former av statligt stöd, bidrag och ersättningar, säger Dan Eliasson.

Vad gäller penningtvättsbrott har fler förundersökningar inletts än tidigare och flera stora penningbeslag har också gjorts.

Ungefär hälften av de 25 riktade insatser som gjorts har haft direkt fokus på kända individer,  nio av de 25 insatserna har kopplingar till den så kallade 1-procents miljön (benämning för klubbar vars medlemmar har en uttalad gemensam tillhörighet, typ mc-gäng).

I fem av insatser under 2016 redovisar man att man haft ”omfattande internationell samverkan” och i ytterligare sju ärenden har internationella kontakter tagits. Danmark, Tyskland och Nederländerna är de vanligaste länderna man samarbetar med, följt av Norge, Spanien, Serbien, Belgien och Frankrike. Frankrike är det land som mest tydligt blivit en vanligare samverkanspartner.

Rapporten Myndigheter i samverkan mot den organiserade brottsligheten 2016

-Pettersson tycker det är bra att myndigheterna samverkar men är inte så imponerad av resultatet. 

224 års fängelse för 82 personer som ägnat sig åt grov brottslighet är knappt tre år per person. De är alltså ute efter två år och kan fortsätta.

Kostnaden för 345.000 arbetstimmar är över 300 miljoner, plus kringkostnader och fängelsekostnader så det är ett dyrt sätt att komma åt brottslingarna. Bättre är att stänga gränsen och utvisa, då blir det lättare att hålla koll på de svenskar som begår brott.