INVANDRARVÅLD. Dödligt våld och olösta mord tynger landets storstäder. I dag var anhöriga till offer som mördats i dödskjutningar i riksdagen för att kräva åtgärder – och känslorna var starka.

– Vi vill få slut på det här som sker i Malmö. Det är en kris och det måste börja behandlas som en kris. Det har gått utöver kriminella kretsar, vem som helst kan bli skjuten nu, sade Rim Mousa, anhörig till en 24-årig tandläkare som sköts till döds utanför sin port i december.

Inledningen till seminariet om våldet i utsatta förorter blev tumultartad. När det stod klart att ingen ansvarig minister skulle vara på plats stormade flera av deltagarna under stor ilska och besvikelse ut ur lokalen.
– Att de inte är här betyder att de inte tar oss på allvar. Vi behöver resurser, men de skiter i oss, utbrast en kvinna med tårar i ögonen innan hon gick ut.

Inrikesminister Anders Ygeman (S) och jämställdhetsminister Åsa Regnér (S) var inbjudna men befann sig utomlands.

Bland dem som lämnade mötet fanns flera av dem som mist nära anhöriga. En av dem var Housam Abbas, kusin till 16-årige Ahmed Obaid som sköts till döds i Rosengård i januari.

– Vi måste tillsammans erkänna att vi misslyckats – politikerna, polisen, socialtjänsten och vi som föräldrar. Ahmed hade livet framför sig men vi svek honom och gav honom inte trygghet. Det måste vi ta ansvar för, sade han.

Seminariet anordnades av Amineh Kakabaveh (V) via riksdagens tvärpolitiska nätverk mot diskriminering och förtryck i hederns namn. Deltagarna krävde förändring.

– Vapen är för lättillgängligt, de måste få stopp på det. Sedan att man löser morden, att man griper mördarna. När man ser att det finns så här många olösta fall och att mördarna inte blir tagna, det är liksom som en uppmuntran, sade Rim Mousa.

Situationen i de utsatta förorterna beskrevs som ”katastrofal”, och otryggheten som stor.
– När jag går ut på gatan kollar jag omkring mig, kommer jag att bli nästa offer? Det gör mig rädd varje dag, rädd om familjen. Sist mördades en 23-årig kille 40 meter från min dotters förskola. Hur ska jag kunna lämna henne där nu? sade Housam Abbas.

Att samhället inte gör tillräckligt var ett genomgående tema. – När det var flyktingkris förvandlades hela Malmö på en natt. Det var staket, poliser, gränskontroller, det var som en helt ny värld. Det gick väldigt fort och det var för vår trygghet sade man. Men när liv tas på det här sättet – var är tryggheten då? sade Rim Mousa.

-Pettersson säger att politikerna är ynkliga. De har lovat knäcka gängen och borde ha skickat någon representant till offrens anhöriga, men sedan blir det fel.

Det är inte vapnens fel, det bor för många idioter i landet och det är där vi måste sätt stopp.

Det finns c:a två miljoner lagliga vapen och 700.000 registrerade vapenägare i vårt land.  Sverige är ett beväpnat land och ett av världens vapentätaste länder. Det finns mängder med personer som har laglig tillgång till vapen men de eller deras vapen är ytterst sällan inblandade i några våldsdåd.

Så problemen är inte vapnen utan de människor som inte kan uppföra sig. Släpp inte in dem i landet, är de redan är lås in eller släng ut…

De som var på mötet vill jag uppmana att i stället för ministrarna ta kontakt med Schyffert, Ernman, Betnér, Jerzy och de andra som får förklara för offrens anhöriga att Sverige aldrig varit tryggare…