HISTORIA. För exakt 29 år sedan, den 16 mars 1988 bombade Irak den kurdiska byn Halabja med kemiska vapen, troligtvis nerv- och senapsgas. Anfallet leddes av Ali Hassan al-Majid. Gasattacken dödade cirka 5000 personer och skadade mer än 9000. Den förstörde också miljön och försörjningsmöjligheterna genom att djur och växter dog och marken förgiftades.

Mellan februari och september 1988 mördades minst 50 000, kanske upp emot 100 000 eller ännu fler, kurder av Saddam Husseins regim i Irak. Offren bodde alla i byar och mindre städer i norra Irak. Den mest välkända platsen som utplånades var staden Halabja.

Folkmordet gick under namnet Anfal, och utfördes i åtta militärt planerade steg. Anfal betyder ungefär ”förstörelse” eller ”plundring” på arabiska och Anfal-kampanjen innebar att militären metodiskt förstörde alla kurdiska byar som låg i ett område i norra Irak som utnämnts till ”förbjudet område” av Saddam Hussein. Totalt jämnades runt 2000 byar med marken. Människorna som inte hade lytt order att försvinna från det ”förbjudna området” tvångsförflyttades, sattes i läger som liknade andra världskrigets koncentrationsläger, sköts eller mördades med kemiska vapen, som nervgas.

Saddam Hussein hade utsett sin kusin Ali Hassan al-Majid till ställföreträdande president i norra Irak, med ansvar för Anfal-kampanjen. Senare fick al-Majid öknamnet ”kemiske Ali”. Eftersom syftet var att krossa gerillan gjordes ofta skillnad på könen och männen mördades, medan kvinnor, barn och äldre män placerades i läger. När kriget mellan Iran och Irak tog slut avslutades också Anfal. Syftet var uppfyllt: gerillan hade knäckts och människor hade dödats eller försvunnit från byarna och 90 procent av de kurdiska byarna i området hade förstörts. Den kurdiska gerillan och de kurdiska kontakterna med Iran använde Saddam Hussein som en ursäkt för att genomföra Anfal-kampanjen, en i raden av övergrepp mot kurder i Irak.

Det finns mycket information om hur Anfal gick till. Anledningen är att Saddam Husseins administration var mycket byråkratisk. Bland annat hade regimen före Anfal genomfört en registrering av människor baserad på deras etniska tillhörighet. Vilka som var kurder fanns tydligt dokumenterat och kunde användas under folkmordet. Efter Kuwait-kriget hittades noggranna anteckningar om varje beslut under Anfal. Dessa dokument visade att det kurderna utsatts för hade haft en mycket större omfattning än vad man tidigare trott. Dokumenten visade också tydligt att det var fråga om ett folkmord, eftersom kampanjen uteslutande riktat sig mot kurdiska byar och kurder. Bland annat hittades en order, undertecknad av al-Majid, om att alla som befann sig i byarna i en del av det förbjudna området skulle tillfångatas och förhöras och att alla män mellan 15 och 70 sedan skulle avrättas.

-Pettersson menar med detta i bakgrunden att de som beskyllde Saddam Hussein och Iraq för att ha massförstörelsevapen hade rätt även om de inte hittade några. Saddam hade dessutom startat tre krig, mot kurderna, mot Iran och mot Kuwait. Så Saddam måste bort, felet var att ingen ersättning fanns heller var planerad.

Förövrigt var det den 16 mars år 597 f.Kr. – Babylonierna intog Jerusalem under ledning av kung Nebukadnessar II, de förstörde staden och judarnas rike och tvingade judarna till den babyloniska fångenskapen. 

Den 16 mars 1792 sköts Sveriges kung Gustav III på en maskerad, men det känner ni naturligtvis till…