SKOLAN. Trygghet – det är vad landets niondeklassare vill ha i skolan. Det visar en enkätundersökning som Skolinspektionen har gjort. För första gången har man frågat landets alla skolor. Alla årskurser har fått svara, men en särskild analys har gjorts av enkätsvaren från 80 000 elever i årskurs 9.
– Det man kan se är hur viktigt det är med trygghet för att hela skolupplevelsen för eleverna ska bli bra, säger Helén Ängmo, generaldirektör för Skolinspektionen.
Trygghet är viktigt för trivsel i skolan, prestation och annat, påpekar Helén Ängmo. Och de flesta, 85 procent, känner trygghet. Men 15 procent, 12 000 niondeklassare, gör det inte och de eleverna är viktiga.
– Vi har ju målet att alla ska känna sig trygga. Då är den här andelen som har svarat negativt fortfarande är någonting att jobba med, anser Helén Ängmo.
Drygt 80 000 av totalt 100 000 niondeklassare har svarat på enkäten. Det eleverna är mest missnöjda med är dålig studiero.
Sex av tio klagar på att andra elever stör. Att många är missnöjda med studieron har visat sig även i tidigare undersökningar.
– Det här är ju mycket, mycket viktigt att jobba vidare med. Eleverna har rätt till studiero, man har rätt till att kunna ha koncentration i sitt skolarbete och uppleva det på ett positivt sätt. Så här finns mer att göra.
En stor andel av eleverna klagar också över att de inte får vara med och utforma skolans ordningsregler, något de har rätt att vara. Det är ett sätt att hitta en gemensam ambition på varje skola.
-Pettersson undrar vad som är problemet. Sex av tio elever blir störda på lektionerna och generaldirektören säger – ”Det här är ju mycket, mycket viktigt att jobba vidare med” ska hon jobba vidare i 30-40 år till?
Hur otroligt det än låter så hade jag en betygsbok som fortfarande är i fint skick. I den står det ordningsregler som borda vara hur bra som helst i dagens samhälle.
Helén Ängmo, generaldirektör för Skolinspektionen kan få låna min betysbok med ordningsregler så behöver hon inte fundera mer…
Till eleven
Det åligger elev att
- i och utom skolan iakttaga vårdat uppträdande,
- visa aktning och lydnad för lärare och annan skolans personal,
- eftersträva ett gott förhållande till övriga elever i skolan,
- uppmärksamt följa undervisningen och nogrant fullgöra skolarbetet,
- varsamt behandla inventarier, undervisningsmaterial och annan skolans egendom samt
- i övrigt rätta sig efter de ordningsregler, som utfärdas av skolstyrelsen eller rektor.
- Elev må icke utsätta annan elev för våldsam eller skymfande behandling.
Ovanstående står ordagrant i Petterssons betygsbok som jag fick i slutet på 1950-talet, men texten är troligen betydligt äldre än så och skulle fungera utmärkt idag.
Nåväl, vi var inga helgon och det hände att några av reglerna bröts men det fick omedelbara konsekvenser, oftast räckte det med att någon lärare höjde ögonbrynet, någon inblandning av polis, kuratorer eller psykologer, behövdes aldrig och gå hem till föräldrarna och klaga var inte att tänka på.
Enligt denna rapport känner 85 % av de tillfrågade eleverna trygghet – ett påstående vilket borde ifrågasättas, icke minst vid tanke på den studiefientliga och påtagligt hotfulla miljö som råder vid många av landets mest våldsdrabbade och lågpresterande skolor. Den politiserade pedagogiken är ett annat faktum, vilket i en normal demokratisk rättsstat med fokus på fostran av samhällsnyttiga, politiskt medvetna och dynamiska, ansvarstagande och självständiga medborgare, utan tvekan vore ett nog så essentiellt enkätmaterial att ta i beaktande.
Skolinspektionens generaldirektör verkar inte ha insett situationens fulla allvar och den rätt till studiero hon nämner, har tyvärr ersatts med allmänt förekommande koncentrationssvårigheter och disciplinära komplikationer.
Lära för livet var tidigare en maktpåliggande devis för landets läroanstalter. Indoktrineras för livet torde numera vara den vänsterimpregnerade pedagogikens främsta ambition. Utbildningsinstansernas tydliga bildningsfientlighet och vetenskapsförakt skall varken accepteras eller nonchaleras.
Andreas.
Vi ska dock ha en sak klart för oss, det har inte heller varit frid och fröjd i etniskt rena svenska klasser i ett par decennier. Med det sagt så blir det inte direkt bättre att du fyller på i varje klass av en import som inte förstår svenska språket och svensk kultur, som från barnsben fått lära sig att se ner på moderna människor och som har en utbildningsnivå motsvarande sexårsverksamheten. Om, jag säger om, dessa importer verkligen vill lära sig något kommer det att ta upp all tillgänglig lärarhandledningstid så att svenska elever blir utan.
Det var Palme som ecklesiastikminister som avskaffade ordning- och uppförandebetyget i och med LGR 69. Kom ihåg det.
Men det skulle gå att rätta till, om det inte var detta utifrånkommande muslimska drägg. DE ÄR OBOTLIGA i sin huliganism och tafsande. Äktsvenska bråkiga ungar, har ju gått att hjälpa tillrätta tidigare. Men de som är förgiftade av islam, är det, och går ALDRIG att hjälpa. För de spelar endast ett taqayyitiskt falskspel, och har ingen ärlighet i sig. Såna går inte att förändra, om de inte konverterar bort från islam.
Vi har ett uttryck från gamla tider om människor i alla åldrar som saknar uppfostran och beteendenormer: man saknar ’de sju hemma-åren’. Det pekar rakt på föräldrarnas / förmyndarnas oduglighet vilket var det yttersta skam och blam en individ får av samhället.
Mimi N.
Enligt mig så stämmer det uttrycket väl, dock med undantag för muslimer där hjälper tydligen inte ”hemmaåren” !
Det skulle ALDRIG gå idag med alla utländska lea huliganer som bara njuter att sabotera för oss andra sekulära kristna. Se bara hur det är i våra stadskärnor, med allt detta hängande drägg som terroriserar vanligt schysst folk.
Tänk bara: Utan alla flyktingar som förstör vårt samhälle och våra unga tjejer, skulle vi knappt ha nån skatt. För ALL skatt idag nästan, går uteslutande till att göda flyktingar till lyx, och sedan, att reparera efter deras förödelse, våldtäkter och onda illvilja.
Nej lönade sig dåligt att gå hem och klaga, för på den tiden skämdes fortfarande föräldrarna för barnens uppträdande, var ett bevis på bristande barnuppfostran, och uttrycket ”det är samhällets fel” var ännu inte uppfunnit.
Så länge livrädda fåntrattar är tillsatta att sköta ämbeten men aldrig vågar yppa vad problemen beror på, så finns det heller inga lösningar. Inte ens att övriga världen uppmärksammar Sveriges problem tycks få våra oduglingar att vakna, förutom då att skylla på någon annan…