Martin Hedlund: Utan restriktioner är det först när Europa är lika fattigt som Mellanöstern och Afrika som man når ett jämviktstillstånd och invandringen avtar. Det vi står inför nu är alltså inget mindre än en ny folkvandringstid, jämförbar med den stora folkvandringen under den sena järnåldern.

Svenska politiker försöker sprida en myt om att invandringskrisen är över – men det är lögn. Under 2015 anlände 1,3 miljoner asylanter till Europa – under 2016 anlände hela 1,5 miljoner asylanter bara under första halvåret. I ett Europeiskt perspektiv ser vi alltså inte en avmattning av invandringen, utan snarare ser vi en ökning.

Mycket talar för att de migrationsströmmar som nu går från Afrika och Mellanöstern till Europa kommer att fortsätta under årtionden framöver. I sin bok ”Exodus: How migration is changing the world” menar Paul Collier att dagens invandring till Europa är en effekt av (1) ett enormt inkomstgap (2) fler människor i fattiga länder med tillräckligt mycket pengar att resa och (3) en växande diaspora i det mottagande Europa – initialt drivs invandringen av inkomstgapet och sedan växer den exponentiellt till följd av den allt större diasporan.

Under 2015 anlände 1,3 miljoner asylanter till Europa – under 2016 anlände hela 1,5 miljoner asylanter bara under första halvåret. I ett Europeiskt perspektiv ser vi alltså inte en avmattning av invandringen, utan snarare ser vi en ökning.

Utan restriktioner är det först när Europa är lika fattigt som Mellanöstern och Afrika som man når ett jämviktstillstånd och invandringen avtar. Det vi står inför nu är alltså inget mindre än en ny folkvandringstid, jämförbar med den stora folkvandringen under den sena järnåldern.

Brasklappen här är förstås ”utan restriktioner”. Collier argumenterar för att de Europeiska länderna bör driva en väldigt restriktiv migrationspolitik och därmed förhindra den enorma katastrof som en exponentiellt ökande invandring till Europa skulle innebära.

I nuläget talar dock väldigt lite för att varken Sverige eller Västeuropa kommer att vidta åtgärder som på ett effektivt sätt motverkar den nya folkvandringen. Förvisso har man infört gränskontroller i Sverige, men ideologin är densamma. Svenska politiker anser fortfarande att multikultur är vägen till mänsklighetens framtida lyckorike. Svenska politiker inser fortfarande inte hur samhället fungerar.

Något som ytterligare talar för att vi står inför en ny folkvandringstid är att de Europeiska nationerna står moraliskt och politiskt paralyserade inför den stora invandringen. Det västerländska självhatet är sedan andra världskriget mycket utbrett och det finns helt enkelt ingen kraft att försvara den europeiska civilisationen. Följaktligen har man övergett alla ambitioner på kulturell assimilering och istället accepterat en multikultur.

”Herren sade: Jag har sett hur mitt folk plågas i Egypten. Jag har hört deras klagorop över sina slavdrivare – ja, jag vet vad de får lida. Därför har jag stigit ner för att befria dem från egypterna och föra dem från Egypten till ett land som är rikt och vidsträckt och som flödar av mjölk och honung, det land där det nu bor kanaaneer, hettiter, amoreer, perisseer, hiveer och jevuseer.” – Andra Mosebok, Kapitel 3 Vers 7

Likt hebréernas kolonisering av Kanaan, landet som flödade av mjölk och honung, kan bosättarna till Europa leva i enlighet med deras kulturella seder och bruk. Ett vanligt sätt att se på multikulturalism är att det handlar om tolerans och respekt för människor. Ett mer realistiskt sätt att se på multikulturalism är att det handlar om en försvagad civilisation som befinner sig i kulturell kris. Multikulturalismen i Europa utgör naturligtvis ytterligare ett incitament för att invandra: här kan man komma till det vidsträckta landet som flödar av mjölk och honung och man måste inte ens anpassa sig till det befintliga samhället.

Effekterna på Europa av den nya folkvandringen kan vi hitintills bara ana. Den realistiska prognosen säger dock att detta är slutet på den europeiska civilisationen såsom vi känner den. I takt med att invandringen växer kommer konflikterna mellan människor att tillta. Vi ska inte bli förvånade om det blossar upp våldsamma situationer mellan grupper eller till och med ett nytt folkhat. Med största sannolikhet kommer också fattigdomen att breda ut sig i Europa.

I Sverige kan vi redan se detta i de hundratalet utanförskapsområden som finns runtom i landet. Enda anledningen till att dessa områden inte är fattigslum är att Sverige hittills haft råd att subsidiera dem.

Detta är inte konstigare än att när den fattiga delen av världen flyttar in så följer fattigdomen med. I Sverige kan vi redan se detta i de hundratalet utanförskapsområden som finns runtom i landet. Enda anledningen till att dessa områden inte är fattigslum är att Sverige hittills haft råd att subsidiera dem.

Vidtar man inte effektiva åtgärder står vi förvisso inför en ny folkvandringstid. Denna nya folkvandring kommer med största sannolikhet att urarta i konflikter och, i processen, förvandla Europa till en fattigstuga.

Martin Hedlund, doktorand i kulturgeografi