Stockholm i Petterssons barndom

INRIKES. Pettersson är född i Södermanlands skärgård i början på 1950-talet och växte upp på landet, vid den tid då man hämtade mjölken på närmaste bondgård, vi var sju elever sammanlagt i klass 1, 2, och 3 plus en åttonde grabb som bara var sex år men var min kompis så han fick följa med mig till skolan på ön bredvid och det var inga problem. Fröken var snäll.

I slutet på 1950-talet, från -57 till några år in på 60-talet tillbringade jag då och då några veckor hos farmor och farfar som bodde vid Hornstull, Söder i centrala Stockholm. Farfar hade varit sjöman åt redaren Gustaf Erikson på Åland som i mellankrigstiden ägde världens största flotta av segelfartyg. Jag ångrar bittert att jag inte lyssnade mera på farfars rövarhistorier från de sju haven, det enda jag minns är att det alltid var storm och farfar sa att jag inte skulle bli vuxen förrän jag rundat Kap Horn ombord på ett segelfartyg. Han fick rätt, jag är inte vuxen ännu.

Mariehamn, Ålands första världsomseglare
Mariehamn, Ålands första världsomseglare

Segelfartygens tid tog slut, farfar klev iland och jobbade på Liljeholmens Stearinfabrik som av någon anledning inte låg på Liljeholmen utan vid Danvikstull på söder.

Farmor födde två söner, den ena dog i brusten blindtarm som ung, doktorn var för dyr och den andra blev min far. Hon jobbade som städerska i riksdagshuset. Jag antar hon var en hederlig kvinna för hon hade egen nyckel, jag var med några gånger och kan inte minnas att det fanns några vakter. Vid den tiden hade riksdagen ett tvåkammarsystem, hon pratade ofta om en gubbe som hette Tage Erlander och tydligen var chef i baracken. Vi var med andra ord en typisk arbetarfamilj.

Riksdagshuset

Farmor och farfars hyreslägenheten var liten, c:a 35 kvadrat, den låg centralt, vid Hornstull, spisen gick på gas och trapporna upp till femte våningen var långa men det fanns hiss. Jag älskade att stå på den stora balkongen som gick runt hörnet så man kunde se åt två håll. Vänstertrafiken var enorm för en lantis som Pettersson och säkert för andra också men det jag gillade mest var att titta på flygplan på väg till Bromma flygplats, någon gång såg jag den jättelika, fyrmotoriga DC:6 an komma dånade straxt ovanför.

Långholmsgatan_138

När jag inte stod på balkongen, fick jag från c:a 7 års ålder ge mig ut i Stockholm, ensam, i storstadstrafik, utan lokalkännedom och ingen mobiltelefon, det enda jag fick med mig var en 25-öring och farmor och farfars ord som var att om du går vilse så fråga någon och ta en spårvagn eller trådbuss så kommer du hem, men de var inte dummare än att de begrep att slanten gick till godis, 25 st 1-öresbitar eller en puckstång som fanns i tre smaker, vanilj, päron och jordgubb men de var lite dyra så det blev inte varje dag.

Tips nummer två var att går du vilse och pengarna är slut så leta upp en höjd så ser du en kyrka med två torn någonstans, straxt bredvid den bor du så gå åt det hållet så kommer du snart hem.

Jag knallade på Långholmsgatan förbi fängelset på Långholmen, Västerbron, Norr Mälarstrand, Djurgården, Gamla stan, Söder Mälarstrand, Hornsgatan, Ringvägen, Slussen, Skanstull, Söders höjder, tittade på bilar, fartyg, gubbar med håvbåtar som fiskade i strömmen, det var äventyr och spännande saker överallt.

Nåväl, det var lite om min bakgrund och barndom vilken ni med all rätt fullständigt skiter i men sedan dess har det runnit mycket vatten från Mälaren till Östersjön. Vi har fått mängder med organisationer som värnar barns rättigheter, vi har fått FN:s barnkonvention och en massa svamlade politiker men har barnen fått det bättre?

Skulle någon idag släppa iväg en sjuåring eller tioåring utan lokalkännedom, utan mobiltelefon i Stockholm med rådet att fråga dig fram om du inte hittar eller behöver hjälp? Och då menar jag inte att farmor och farfar var oansvariga, trafiken var farlig men jag hade fått lära mig att se mig för och något annat var tydligen inte farligt, man skulle fråga sig fram och lita på människor, var har den tidens tillit tagit vägen?

Sikta på Högalidskyrkan om du går vilse var rådet till 7-årige Pettersson…

Högalidskyrkan

60 thoughts on “Stockholm i Petterssons barndom

  1. Ja det är hemskt hur maktfolket förstört precis allt! Inte bara det yttre, utan också de inre sammanhangen, och respekten för varann.

  2. Idag är den tryggheten, och värmen i samhället tyvärr helt väck. Och det är helt och hållet den invandrade hubba-hubba-kulturens fel. Ingen ro och harmoni finns längre kvar i vårt land. Inte ens för barna. Och allra helst inte för alla unga tjejer, som blott är ett lovligt byte
    p g a sitt kön. Först kommer lejonen och nedlägger bytet. Och sen kommer hyenorna och slåss om resterna av den fördärvade, och självföraktade flickan, som blir utnytthad och söndrad ännu mer, till total trasighet. ”TY SÅDAN ÄR MÅNGKULTURALISMEN…”

    Fin berättelse Pettersson. Tack för den! 🙂

  3. Jag tror att det många som tänker tillbaka på sin barndom – allt efter hur landet förändras.

    Många gator på Söder är fortfarande som gamla Sverige – man kan vistas i timmar,dagar,månader,år utan att höra arabiska eller afrikanska.

    När jag var liten var det farligaste man kunde råka utför – det var att råka ut för en blottare.

    Jag kan se framför mig hur du som 7-åring tog dig an Stockholm 🙂

    • Aaaa, undrar om inte Pettersson valsar lite här?
      …va nog snarare 17 än 7 bast, oansvarigt annars
      släppa ut en så pass liten snorhyvel (från vischan)
      på Knivsöder!.,)

  4. När jag besökte mormor i en svensk småstad fick jag hjälpa henne med ärenden. Jag fick ta femliters-mjölkhinken till mjölkbutiken där man själv kunde fylla i den. Om inte tanten i butiken är där, så fick jag lägga enkronorna på bänken bredvid kassan, var instruktionen från mormor.

  5. Mjölk direkt från bonden; ägg direkt från hönsfarmen; så vart mina första år på den småländska landsbygden. Puckstången var god, men min favorit var GB;s stortrumma!
    PS: Petterssons stordåd står sig än idag, tack vare en av Sveriges bästa förmedlare av riktiga, ocensurerade nyheter, för vilket jag vill rikta mitt stora innerliga tack! DS

  6. När jag växte upp fanns det två affärer och en matbuss i ett samhälle med 100 st innevånare. Loffe hette handlaren som låg närmast. Gick de 25 metrarna med min mor och han erbjöd inlagd sill. Han körde ner fingrarna i burken och sa: ”Ska det vara en lite sillbit?”

    Känslan infann sig inte riktigt.Det fick vara…

  7. va då de grabben, själv minns jag -50 då V- gurra basta 90
    å kom rullande me ett fyrspann som svängde av riktn. Slussen
    Stod då där bilden är tagen, hörnet Horsg/Långh.g. mitt emot
    Flamman…runt hörnet Söd. ut låg krogen Söderport…på andra
    sidan Liljeh.bron på väns sida Bolaget å Snuthäcken i samma
    tegelkåk, som revs då Liljh.bron breddades, minns du detta?
    …strax efter kriget fanns ännu trähusbebyggelsen kvar upp efter
    Hornsgatan, morsan jobba som telefonist på Gummi o Laddning
    300 met upp från tullen…va en annan värd på den tiden, då såg
    man med tillförsikt framåt i tiden, nu längtar man tillbaka

    • Eugenecork :
      Du fick mig att le ett stort leende och då beroende på min okunskap……….”Gummi och Laddning”, det blev riktigt humoristiskt.
      Vad var det för ett företag och vad gjorde de ?

      • Du ”e forr harrli” Stromboli, med förlov sagt. Jag tror vi är i besittning av samma slags humor. 😉

      • Galten:
        Gissar att det var Caltex-macken…De brukade förutom att de tvättade framrutan vid tankningen,också erbjuda sin gummiverkstad,och vem vet kanske det var batteriladdning ?
        På den tiden var mackarna serviceinriktade…Inte som idag,att man själv skall sätta i ett plastkort och så de drar hundratals kronor,för några liter soppa.
        På gamla goda tiden,när jag åkte i min första bil kostade vanlig 87 oktan,kring 70 öre/litern.
        Hos ortens krämare fick man själv pumpa upp den mängd man önskade vid Esso-pumpen…Så var den också några ören billigare.Början till självbetjäning ?

      • som de låter, ladda bilbatterier å krängde Bil-
        däck…låter skumt dedär me laddning, men de va
        stort ett antal år efter att startmotorn kom i bilarna
        Batterierna va skitdåliga och ladda ur snabbt förr
        dedär me å ladda själv va för avancerat…fö fan
        Gummi & Laddning va bamsiga förr!.,))

      • När jag nu kom in på gamla Caltex minns ni deras dåtida bioreklam ? Filmsnutten visade hur dess stationspersonal stod i uniform,och gjorde honnör när man svängde in på macken.
        Idag står det invällare bak kassan och tittar misstänksamt,om man kommer att betala,eller bara sticka från räkningen ! 🙂

      • Precis Galten…Det var den reklamen som fortfarande finns kvar i mitt minne från fornstora dar !
        Soppan kostade under 1:- ,och service ingick ! Inte f-n behövde man på den tiden skita ner händerna,med att pumpa däck eller själv tanka. Än en gång framhåller jag,att det var bra mycket bättre på Gunnar Nordahls tid !

    • ifall Galten va ”redig Karl” redan i slutet på 30-
      talet är han minst 100 år idag, så jävla gammal är
      inte Migas…vill minnas bland de sista bilarna med
      VEV va Cittran, ända in 50-talet, då som reserv om
      startmotorn strejka…förövrigt har jag inget minne
      av ngn Caltex-mack i anslutning till Gum å Laddn.
      …man glömmer lätt hur det såg ut förr, Tankställen
      va lätträknade på den tiden iom att bilarna va lätt-
      räknade då…men har för mig att en Mack låg ntn
      under Liljeholmsbron vid Årstaviken, som då betjän-
      anade både Båtar å Bilar…fram till -48 va bensin
      ransonerat, då låg soppapriset på 45öre/lit (kan
      minnas fel)…va jag däremot vet är att en Taxiresa
      från Stan till Waxholm -46 kostade 26 bagis…idag
      C:a 700:-)

    • Såg själv samma kortege med V-Gurra. Min morfar bodde nämligen på Fleminggatan där den passerade och hela släkten samlades i fönstret på hans lilla etta. vi ungar underst när alla stora vräkte sig fram över fönsterbrädan för att se bättre.

  8. Biografen Flamman i hörnet. Typisk matiné biograf för oss smågrabbar. Såg Kapten Kidd o gänget med dylikt. På långfredagen fanns bara Barrabaz eller Tio Budorden på bio. Roxy, Rivoli, Terry, Påfågeln, Ströget, Athena o.s.v. 1 Krona kostade matinén.

    • Fånga en sköldpadda som rymt gjorde jag som 7-åring och återbördade den till den rättmätige ägaren.

      • Åmål då, vill du påstå att den svenska poliskårens mentala kapacitet inte överstiger en 7-årings? 🙂 Inte nu kanske men väl framöver när de nya antagningskraven börjar gälla. 😉

      • Det är LEDNINGEN jag är kritisk till –
        intet ont sagt om våra poliser 🙂

  9. HerreGud Pettersson jag sitter nästan och blir tårögd över nostalgitrippen. Tänk att det landet har funnits!

  10. När du stod där på balkongen Pettersson, flög jag över dig i en DC 3:a som trafikerade Skåne/Bromma…Kan inte minnas att jag såg dig,men vid klart väder var det en vacker syn att sväva in från söder,över denna då för mig stora stad.Jo allt var annorlunda på den tiden,och jag minnes också gärna tillbaka till dåtida lyckliga stunder.
    Skall avslöja en hemlighet endast för dig Pettersson.Innan du ens stod på balkongen satt övertecknad på Sveriges silver-tron och tittade ner på undersåtarna.Något som historieskrivarna helt har missat.Kan bero på att jag efter en kort stund tvingades att abdikera. En bister och ondsint välklädd man kom in och röt till,att jag skulle lämna tronsalen !
    Inte ens ett minnesmynt från denna historiska händelse,har tills idag präglats. 🙂

  11. Mitt första minne av inflation var när dom en sommar höjde priset på puckstång från 25 till 35 öre. Livet blev genast dyrare.

Lämna ett svar till Invandringen är hänsynslös mot svenska folket – Petterssons gör Sverige lagom!Avbryt svar