Insändarsidorna i våra lokala tidningar publicerar inte längre insändare som kan uppfattas som ett negativt inslag i migrationsdebatten. Att skriva till sina lokala politiker och be om förklaringar är oftast slöseri med tiden. Därför är alternativ media ett forum dit vanliga medborgare kan vända sig och där de också kan skriva av sig sin frustration i förhoppning att etablissemanget ska reagera.
En nära vän till mig vädrade nyligen sina åsikter när kompisgänget träffades för en grillkväll. Det han berättade var intressant, så intressant att jag bad honom mejla över en text som Petterssons sedan kunde publicera. Mitt första förslag var att skriva en insändare till lokaltidningen för att skapa en debatt kring ämnet. Intresset för det förslaget var ganska ljummet och visst, erfarenheten säger att insändaren aldrig hade publicerats och ni förstår snart varför.
Dyrt att bo
Tack för att jag fick möjligheten att skriva av mig min frustration på er blogg. Egentligen borde jag vara glad, då en lång längtan äntligen gått i uppfyllelse.
Familjen har bott ganska trångt i en hyreslägenhet under många år. Längtan efter något eget har varit stor, inte minst när barnen nu kommit upp i tonåren. Vi har sett oss om efter en villa, alternativt ett radhus, sedan flera år tillbaks. Bostadsrallyt har dock pressat upp priserna till nivåer vi inte haft råd med. Min fru och jag är bägge uppvuxna i hyreslägenheter och har aldrig haft något eget tidigare. Därav har vi inget att sälja för att få en bra start, utan vi tvingas att börja från noll.
Vi har gått på otaliga visningar och verkligen suktat efter något eget att flytta till. Två gånger har vi varit med och budat, bägge gångerna på radhus och bägge gångerna har vi tvingats ge upp i tidigt skede då priserna nått nivåer vi inte skulle klara. För en tid sedan dök det dock upp ett objekt som såg intressant ut, både läges- och prismässigt. Vi gick på en av visningarna och bestämde oss för att åter vara med och buda. Till vår glädje stod vi till slut som ny ägare till ett radhus i utkanten av stan.
1,5 miljoner fick vi ge och om det är dyrt eller billigt får var och en avgöra. Vi ville verkligen ha den här bostaden, även om den kanske var något mindre än det vi sökte och relativt ålderstigen. För att göra en lång historia kort, så kommer kostnaden att hamna runt 11 000 kronor i månaden bara för boendet (avgift, ränta, amortering) och därutöver tillkommer tv, bredband och andra utgifter. Kontantinsatsen gjorde också att våra mångåriga besparingar åts upp.
Varken jag eller min fru har några högavlönade jobb, men vi tillhör ändå de lyckligt lottade som har ett. För att ha råd med detta boende, tvingas vi nu göra ett antal besparingar. Vissa gör vi utan betänklighet, andra med lite sorg. Tidningsprenumerationer har redan sagts upp, några utlandsresor lär det inte bli och för att ha råd med kontantinsatsen tvingades vi ta nästan hela summan vi lagt till våra pensioner och vi inser nu att vi inte har någon som helst möjlighet att gå i pension när vi tänkt.
Dock är det inget att beklaga sig över, då vi både ville ha och behövde en större bostad för vår och barnens skull. Nu får vi hoppas att ingen av oss förlorar våra jobb eller att någon tvingas till dyr vård. Då lär vi tvingas sälja det ni nyligen köpte.
Texten ovan skulle säkerligen publiceras i lokaltidningen, men inte det som följer nu.
Frustrationen beror inte på detta köp, eller ens kostnaden. Nej, frustrationen ligger i att kommuner nu börjar köpa upp villor och bostadsrätter som sedan tilldelas nyanlända familjer och detta gratis eller till en väldigt låg hyra. Det sker nu också i vårt närområde, om detta kunde vi nyligen höra i lokalradion.
Hur tror ni politiker att vanliga medborgare reagerar när de tvingas sätta hela sin ekonomi på spel p.g.a. en bostad, samtidigt som människor från andra länder får chansen att bo i både villor, radhus och bostadsrätter till ett mycket billigt pris? Förstår ni verkligen den frustration som bubblar ute i samhället, gör ni det, eller är ni helt avskilda från den verklighet många av oss upplever?
Joakim
Jag kan tillägga att en arbetskamrat till mig befinner sig i en ännu pikantare situation. Han och familjen bor förvisso i ett radhus sedan många år. De betalar fortfarande på bostaden och en relativt hög avgift till föreningen. Min arbetskamrats fru förlorade jobbet för några år sedan och har inte fått något nytt. Paret har tre barn i åldrarna 19 – 24, alla bor hemma och ingen av dem har jobb.
Deras ekonomiska situation är inget jag önskar någon av mina vänner, ty här talar vi om att vända på vartenda öre och prioritera bort sådant som inte är alldeles nödvändigt. Min arbetskamrat är socialdemokrat och har aldrig röstat på något annat parti. Hans intresse för politik och samhällsfrågor är dock obefintligt och hans röst i valen ges av tradition, inte av kunskap om verkligheten.
För en tid sedan visade jag honom och övriga arbetskamrater en utskrift från Avpixlat som handlade om kommuner som köper upp villor och bostadsrätter till nyanlända som sedan kan hyra dem för en billig peng. Länk
Helt ärligt kan jag avslöja att ingen av mina arbetskamrater kände till detta. Det var med både förvåning, frustration och en hel del ilska som artikeln lästes på matrasten. Min arbetskamrat som tvingas vända på vartenda öre, var nog den som satt där mest röd i ansiktet av alla.
Nu tror jag inte att han tänker överge sossarna till nästa val, bunden av tradition som han är. Om nu SD verkligen vill vinna över tveksamma och okunniga väljare, så är det här en fråga bland många partiet borde belysa och gärna innan valrörelsen drar igång 2018.
Som allt fler i min omgivning nu säger. Hoppas nu inte att kommunen köper upp bostäder i vårt område och låter nyanlända flytta in och bo gratis. Har folk inte retats upp förr, så lär de göra det då.
Bra och intressant insändare…Det är ju så att väldigt få läser eller följer med,vad som sker i Absurdistan. Detta har ju också sin grund i,att sossarna i alla tidigare år bedrivit en form av kollektivt mörkande.
Alla skulle få en rejäl pension med ATP,lovade man redan när jag var ung ! Pyttsan nu som ATP-pensionär,utgör detta mitt dåtida tvångssparande endast en liten del av min pension.Utan egen idog försorg,hade jag idag inte kunnat överleva utan socialhjälp/bostadsbidrag.
Därför finns det idag c:a 300.000 s.k. fattigpensionärer,som dåtida socialistregeringar lurat in i fördärvet. Detta i ett av världens mest skattetyngda länder….. 🙁
Skötsamma människor sparar och hushållar blir trots det skuldsatta å det grövsta. Tänk sedan om det nära din skuldsatta bostad det startar upp asylboenden, då finns det inget intresse för din bostad och där står du med dina nya ”grannar”och på toppen av eländet så kanske du mister ditt jobb, bostaden är svårsåld men lånen består.
Vi har politiker från hel***et.
Sant, de vill att hela Sverige ska se ut som Rosengard och Husby – det blir i vart fall kontentan av massinvandringsvansinnet, kommer aldrig att halla….bubblan kommer app spricka!
Sverige finns inte som vi kanner det om 20 ar….Politikerna lever i det bla och maxar massinvandringsvansinnet!
Svenska folket gör idag som man alltid gjort när man får reda på något som man blir förbannade över man tar till den knutna näven i byxfickans protest. Två dagar senare är allt glömt.
Jag hörde i Radio P4 Västmanland ett reportage för ca 15-20 år sedan. Västerås kommun(?) hade köpt/hyrt en stor villa åt en somalisk familj med många barn eftersom någon tillräckligt stor lägenhet inte gick att uppbringa åt familjen. Boende i omgivande villor hade protesterat mot familjens inflyttning. P4 gjorde ett reportage där familjefadern uttalade sig och berättade att man hade eller skulle bjuda in grannarna till en fest så att omgivningen skulle se att familjen kunde passa in och att alla skulle bli vänner. Mannens förhoppningar när han berättade om festen och hur han trodde grannarna skulle reagera avslöjade en kulturell avgrund mellan grannarna och familjen. Vill minnas att jag kollade området och fann ett mycket välbeställt område med villor från förra sekelskiftet och framåt.
Hur det sedan gick med detta projekt vet jag inte.
Finns ett liknande falla ett par mil sö om mig.
Somalisk familj, tio barn.
Stor villa, kommunen betalar och sköter tomten (inkl klipp av gräset!), ingen i fam arbetar.
’Men VI betalar..
Minns ni tiobarnsfamiljen från Somalia. De bodde väldigt trångt och Metro skrev ett snyftreportage om dem.
http://www.metro.se/nyheter/de-bor-12-personer-pa-35-kvadrat/EVHmeE%218JoHPnQmueLI/
Metro berättar också att: I Somalia hade familjen ett stort hus med fem rum, två toaletter, två kök och en stor trädgård. Pappa Ahmed Gedi Aden arbetade hårt, bland annat för Läkare utan gränser. Hans fru Madina Abdullahi arbetade med att ta hand om barnen och hushållet.
Efter det vaknade Strängnäs kommun och köpte ett ståndsmässigt boende åt familjen. En tegelvilla för 3,85 miljoner som fungerat som äldreboende men de kastade ut, somalierna var viktigare.
http://www.exponerat.net/somalisk-10-barnsfamilj-fick-villa-for-4-miljoner-efter-metros-snyftare/
Inget nytt under solen , redan för 20 år sedan hyrde kommunen hela villor till familjer med många barn från Balkan , den huckleförsedda frun hade alltid en tjock sedelrulle i fickan att betala med , där var det ingen brist på pengar.
Åratals dysfunktionell politik ger resultat..
http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/698223?programid=4645
Intressant artikel som visar Sveriges groteska migrationspolitik. Landets gränser är numera mest till för att inringa skattebetalarna medan de står öppna för inresor från alla i hela världen för att bli livstids förtöjda.
Exemplet med kommuner som köper villor åt migranter gör politiken som pågått i årtionden tydligare. Lögn har ju kommuner tillhandahållit bostäder i föra av hyresrätter till migranter. Det ser inte lika illa ut i svenskars öagn men kan innebörs lika stora gåvor från skattebetalarna som kostnaden för villa/radhus. I en kommun kom en familj med en man, två fruar och tio barn. Kommunens bostadsbolag gav dem två lägenheter vid varandra i samma trapphus. Vet inte om de slog upp envägg mellan lägenheterna eller om det blev spring via trapphuset. Jag funderade på hur en såsdan familj äter middag, tillsammans eller i omgångar? Det är svart att få rum med tolv personer i ett kök eller rum i lägenhet.
I Aftonbladet fanns en artikel om Eyad, mannen som väntar på att få hit fru och barn från Syrien för att de skall få ett bättre liv. Jag förstår Eyad, jag hade kanske tänkt på samma sätt men knappast dragit iväg från familjen själv. Aftonbladet skrev inget om att familjen var hotad i Syrien, bara att den hade dåliga levnadsvillkor. Inget framgick heller om Eyads förutsättningar att få artbete i Sverige. Artikeln bekräftade min förutfattade mening att många välfärdsemigranter ingår i flyktingströmmen och välkomnas av gammelmedia.
Folket ska vara ovetande om vad som gynnar migranterna i Sverige. Just sådant som ovannämnda inlägg beskriver undviker man till varje pris att folket ska få veta. Detta är allt annat än bra och skapar inte ett bra klimat för många av de personer som inlägget beskriver som får slita hårt för att få det bättre och man upplever att ”stekta sparvar” bara flyger in i munnen på migranterna utan att de behöver varken arbeta eller vara tacksamma över att de prioriteras före svenskarna. Detta är en stor orätt och det svider kraftigt!
Batikhäxorna styr politiken i Sverige.
Den tidning som var min egen lokaltidning en gång, nämligen
Ystads Allehanda , har en egen variant på insändarsida, där dom
låter Politikerna från S och M käbbla om vem som gör vad resp.
inte gör, medan vanligt folk inte får framföra sina åsikter(om dom
inte är politiskt korrekta). En märklig taktik att låta två partier som
har hela kommunhuset att debattera sin politik i, att dom ska uppta
hela utrymmet för sitt käbbel, samtidigt som den vanlige läsaren
bara får skriva om vem man ger dagens ros??
Varför inte?
Låt dem få en möjlighet att avslöja sig själva och sitt interna käbbel..