Vänstersocialisternas fotsoldater, de s.k. antirasisterna, har gett hyckleriet ett ansikte.

De tar varje tillfälle i akt att kritisera västvärlden för dess bristande demokrati och kapitalistiska samhällssystem, samtidigt som deras kommunistiska föredömen saknar allt vad demokrati heter och där samhällsklyftorna kanske är större än i några andra länder.

De påtalar gärna med avsky att den vita världen byggts upp med slavar, men nämner inte arabvärldens slaveri som till viss del fortfarande är en del i dessa länders vardag. Listan kan göras lång när vänstersocialismens hycklande ansikte är i fokus, men med företrädare som knappast föregår med gott exempel, är det kanske för mycket begärt att fotsoldaterna skulle förstå bättre.

Lars Ohly, den forna stinsen och partiledaren, som gick med i Kommunistisk ungdom och Vänsterpartiet kommunisterna 1978 respektive 1979, är kanske den av de mer kända vänstersocialisterna som gett hyckleriet ett ansikte. Ohly var och kanske fortfarande är kommunist i hjärtat, men efter att Uppdrag Granskning 2004 tittade närmare på Ohlys förflutna, hans syn på kommunism och det berömda Kirunabrevet han redigerat, framträdde han i media 2005 och deklarerade att han slutat kalla sig kommunist. Kommunismens blodiga förflutna ska vi aldrig glömma, inte heller att några av världens få kvarvarande diktaturer är byggda efter vänstersocialistiska ideal. Att Ohly har mage att kritisera andra partier för kopplingar så långt tillbaks som 30-talet, visar bara att Lars Ohly dragit på sig hyckleriets ansikte.

Lars Ohly var och är också en av de största kritikerna mot privata initiativ. Bl.a. var han stark kritisk mot privatskolor, som han kallade för ”kaosskolor” med färre och sämre lärare, samt andra faktorer som gör skolorna sämre än de kommunala. 2006 placerade han först sin dotter på en privatskola och 2010 gjorde han sedan detsamma med sin son. Privata sjukhus var också föremål för Ohlys och Vänsterpartiets kritik. Dock hindrade detta inte Ohly från att använda det privata Sophiahemmet när han 2010 gjorde en knäoperation. Hyckleriets falska ansikte.

2010 sålde Lars Ohly familjens lägenhet på Södermalm i Stockholm, detta till en ren vinst på 600 000 kronor. Samtidigt presenterade de röd/gröna ett bostadsförslag som skulle motverka prisuppgången på bostadsmarknaden. ”Det är ingen katastrof om bostadsrättsinnehavare bara får tillbaka det de lagt ut”. Ohly bor fortfarande i bostadsrätt och i det området får man betala runt 5 miljoner för en 3:a och 10 miljoner för en 4:a. Knappast något vanliga arbetare har råd med. Sommarstugor som den Ohly äger i det vackra Södermanland är väl också få arbetare förunnat.  Undrar förresten om denna lånas ut till Migrationsverket så att de kan inhysa någon större familj från fjärran land, för visst räcker det med en bostad Lars och human som du är borde du förstås hyra ut den gratis? Hyckleriets falska ansikte.

Lars Ohly är förövrigt deltagare i TV4:s reseprogram När & Fjärran där han reser runt i sydvästra Europa och berättar om alla begivenheter. Allt är väl gratis förmodar jag och jag vet inte vilka signaler det skickar ut till hårt arbetande och ensamstående mammor som knappt har råd att resa till grannstaden med sina barn. En parentes i sammanhanget, men det visar lite av Ohlys hycklande ansikte.

Lars Ohly tillhör också de vänsterpartister som valt att leva på den skattefinansierade riksdagsgarantin istället för att söka jobb efter avslutad riksdagskarriär. Lars Ohly får 39 559 kronor varje månad från denna garanti, men han är inte värst. Ohlys partikamrat Björn Samuelsson lämnade riksdagen för 20 år sedan och har varje månad kunna hämta ut 22 300 kronor utan att lyfta ett finger. En liten parentes i sammanhanget är att Sverigedemokraterna är det enda av riksdagspartierna som inte utnyttjar denna garanti. Redan 2011 kunde Expressen berätta att samtliga vänsterpartister som lämnat riksdagen lever på sin riksdagspension istället för att jobba. Hyckleri eller är de föredömen för de vänstersocialistiska proffsdemonstranterna som inte verkar ha något jobb att gå till?

Gudrun Schyman är en annan vänstersocialistisk hycklare. Vi minns hur hon och en rad andra vänstersocialister drog på sig slöjor för att stödja muslimska kvinnor efter det påhittade hijab-upproret 2013. Slöjan är en mer politisk än religiös symbol och i muslimska länder slåss kvinnor för att slippa detta otyg, som i det islamistiska Iran där modiga kvinnor startat My Stealthy Freedom för att känna friheten genom att ta av sig slöjorna. Samma år som det patetiska hijab-upproret, berättade en kvinna från Iran att slöjan påtvingades kvinnor efter den islamiska revolutionen, men som efter ankomsten till Sverige kände det som en befrielse att ta av sig otyget. ”…obligatorisk slöja är en slags nedvärdering av kvinnor”, säger hon i en intervju. Feminister i Sverige stödjer slöjan och det är ganska tänkvärt. Hyckleriets falska ansikte.

Gudrun Schyman har också visat sitt hyckleri i andra sammanhang. I egenskap av partiledare för FI, eldade hon upp 100 000 kronor under en pr-kupp i Almedalen 2010. Syftet var att visa löneskillnaderna mellan män och kvinnor. Pengarna var givetvis inte hennes, utan skänkta av pr-byrån Studio Total. Kritiken lät inte vänta på sig och inte minst vädrade fattiga pensionärer sin ilska. 100 000 kronor skulle göra stor skillnad för tiotusentals svenska fattigpensionärer. Att Schyman använde sig av en pr-byrå som bygger sin verksamhet på kapitalistiska grunder har inte ifrågasatts i de egna leden. På Läkare utan gränsers webbsida kan vi läsa att 200 kronor räcker till en dos  mässlingsvaccin till 309 barn. Det innebär att pengarna Gudrun Schyman eldade upp på en scen i Almedalen som ett inslag i jämställdhetsdebatten hade räckt till en välbehövlig dos av mässlingsvaccin till 154 000 barn från fattiga länder. Hyckleriets ansikte.

Miljöpartiet är ett vänstersocialistiskt parti som propagerar mot köttätande och flygresor, allt i miljöns tecken. Det forna språkröret Maria Wetterstrand struntade dock i detta när hon tog flyget till sin kära i Finland med jämna mellanrum. En annan som inte lever som hon pratar är biståndsminister Elisabeth Lövin. I början av året tog hon flyget och reste till Söderhavet för att tillsammans med representanter för de små örikena diskutera förslag som ska rädda dem från klimatförändringarna. Huruvida hon lyckas med det står skrivet i stjärnorna, men en sak är säker. Hon kom tillbaks till Sverige mer solbränd än när hon reste och hade säkerligen sköna stunder på dessa öar. Kan tilläggas att planet som tog henne dit släppte ut 7,290 ton koldioxid, enkel resa (cirka 1 500 mil). Miljöboven Lövin visar upp hyckleriets ansikte.

Rossanna Dinamarca, invandrad vänsterpartist från Chile, är ett kapitel för sig. Dinamarca har fått ett medialt lyft sedan vänstersocialisten Hanna Stjärne tog över rodret för SVT. Nu syns chilenskan överallt, i studiodebatter, i morgonsoffor och på UG:s berömda stol för kvinnor som utsatts för hat. Att hon själv använder nedvärderande ord om politiska motståndare vill hon inte kännas vid och hon har förresten aldrig ställts mot väggen p.g.a. dessa. Detta hat och dessa hot hon möter, är något kvinnor från ett visst parti ständigt utsätts för, inte sällan påhejat av Dinamarcas fotsoldater. Något fördömande har vi dock aldrig hört från hennes mun. Nej, det är inte riktigt hennes stil. Däremot verkar hennes stil vara att uppträda respektlöst i Riksdagens plenisal, där hon med ord och klädsel visar upp en nonchalans som borde få partiledare och partikamrater att reagera, men inte. Rossanna Dinamarca är en nyttig idiot för de som anser att Sverigedemokrater inte är rumsrena. Dinamarca var också en av tre vänsterpartister som tog avstånd från partikollegan Amineh Kakabavehs varningsrop om ett ökat förtryck mot kvinnor i förorten, något som väckte känslor hos många kvinnor med muslimsk bakgrund. Hyckleriets ansikte i form av en chilensk invandrare med kommunistiska rötter.

Vänstersocialismens fotsoldater förtjänar en egen uppmärksamhet. ”Inga rasister på våra gator” är ett väl inövat uttryck de använder när de försöker störa demokratiska och tillståndsprövade möten. Vad vänstersocialisterna syftar med ”Våra gator” förtjänar förstås en förklaring, men ingen journalist har hittills ställt frågan. ”Våra gator” är i själv verket finansierade via skattsedeln och avgifter, så låt se. Tror ni dessa individer är med och finansierar de gator vi kör bil och går på?

Dessa vänstersocialister kallar sig också feminister, men när kvinnor våldtas av män från kulturer med unken kvinnosyn, står de upp på förövarens sida och inte offrets. Den uppmärksammade dubbelvåldtäkten i Strängnäs är ett utmärkt exempel på vänstersocialisternas hyckleri. Asylsökande män från olika arabländer våldtog en ensam kvinna på väg hem från krogen och detta skedde två gånger inom loppet av bara någon timme. En vänstersocialistisk intresseorganisation valde vid tillfället att arrangera en manifestation mot rasism istället för till stöd av den våldtagna kvinnan. Vänstersocialismens hyckleri i sin allra ädlaste form.

Vänsterns fotsoldater har som mål att störa alla möten som Sverigedemokraterna håller och inte sällan konfronterar de personer som enligt dem har osmaken att hyra ut lokaler till SD och andra Sverigevänliga organisationer. 2014 hyrde den muslimska Dawa-rörelsen Himmelstalundshallen i Norrköping för ett stort event. Runt 1 000 män från de skandinaviska länderna var inbjudna och jag skriver män, för kvinnor var portförbjudna. ”Islam skiljer mellan kvinnor och män. Vi blandar inte”, säger en av de särkklädda muslimska männen.  Den muslimska Dawa-rörelsen borde reta upp varje sann feminist, men det gör man uppenbart inte. Inga manifestationer, inga demonstrationer och inga hotfulla samtal till uthyrarna av lokalen. Hyckleriets ansikte lyser rött.

Våld mot polis, gatukravaller, våld mot meningsmotståndare, vandalism och andra odemokratiska aktioner är andra åtgärder som vänstersocialisterna ägnar sig åt. Tack vare medias vänstersocialistiska inriktning har detta sällan uppmärksammats på samma sätt som när högerextremister använder gatan som sin arena. Media verkar därför vara vänsterextremisternas nyttiga idioter.

Förövrigt är det inte sällan som vänsterextrema element tillhör den övre medelklassen och t.o.m. överklassen. Inte sällan kommer de från välbeställda familjer där föräldrarna kan titulera sig som advokater, läkare m.m.. Ändå hävdar de att de kämpar för arbetarklassen, men den riktiga arbetarklassen, de hårt arbetande männen och kvinnorna, vänder dessa element ryggen varje dag i veckan.