Vanliga människor utan valfrihet får betala priset för den farliga invandringspolitiken

INVANDRING. ”Jag skulle aldrig åka kommunalt vissa tider på dygnet. Jag märker att jag har blivit mer misstänksam, att jag kastar en extra blick över axeln när någon kommer för nära.” Det skriver Göteborgs-Postens politiska redaktör Alice Teodorescu.

Hon kallar helgens planerade attack mot ensamkommande och gatubarn i centrala Stockholm för ”fasansfull” och skriver att ”det hat som ligger bakom händelserna aldrig får relativiseras. Nynazister hör inte hemma på våra gator.”

Att bekämpa hatiska nazister innebär emellertid inte att man inte samtidigt kan oroa sig över kriminella gäng bestående av gatubarn, som förekommer såväl i Göteborg som i Stockholm. Polisen i Göteborg bekräftar att problemen med grova stölder, personrån och gängslagsmål inte är unika för huvudstaden. Sedan ett par månader befinner sig polisen jämt i Nordstan (SVT 26/1).

Det är polisens och rättsväsendets uppgift att upprätthålla ordning, skydda oskyldiga och uppvisa nolltolerans mot de som begår kriminella handlingar, oavsett vilka de är. Min och många andras, inte minst kvinnors, oro handlar om polisens, rättsväsendets, myndigheternas och politikernas oförmåga att göra just detta.

-Pettersson menar att med lag och ordning på gatorna behövs inga nynazister eller medborgargarden, när politiker och journalister jagar dessa så börjar de i fel ände…

Teodorescu varnar för att segregeringen i samhället kan öka om polis och rättsväsende inte lyckas skydda oskyldiga mot kriminella handlingar. ”De som har råd och möjlighet kommer att bli än mer selektiva med var de bosätter sig, vilken skola deras barn går i, vilka badhus och bibliotek de besöker.”

9 thoughts on “Vanliga människor utan valfrihet får betala priset för den farliga invandringspolitiken

  1. Det är sorgligt,mycket sorgligt, att de ansvariga politikerna går fria från att ha förstört vårt land. Jag hoppas innerligt att man skall lyckas med att förbättra vårt land
    genom att utvisa främlingar och politiker, som så grymt håller på att
    vandalisera det.

  2. Utmärkt!
    Som jag skrivit många ggr i olika varianter, det kommer inte at bli någon förändring i landet innan problemen påtagligt kommer nära de vanliga människorna men ffa när mediafolket blir drabbade!
    Dessa ”medborgargarden” är bara ett symptom på ett ruttnande samhälle.

  3. Alice Teodorescu, Thomas Gür och Ivar Arpi är de enda ledarskribenter som är värda namnet. De gör vad som förväntas av dem, granskar makten inte folket.

  4. Kvinnor med lager av skynken har tagit plats i bussarna, på cykel- och gångbanor. Den smidighet med vilken man kan ta sig fram blir alltmer fyrkantig när vissa i stället bildar hinder för andra. I fullständig avsaknad av en blick på omgivningen och förmåga att bidra till att trafiken flyter tycks de vara. De skriker högt i sina telefoner. Är lediga hela dagarna och tar över gator och torg. Det är inte helt irrelevant att fråga sig om detta verkligen är Sverige.

    Det märktes en liten lättnad när svenskar hade semester och det blev lättare att känna igen sig.

    Jag önskar mig oändligt mycket pengar. Då skulle jag bosätta mig bland människor jag trivs med och litar på. Det är obehagligt att vandra i en stad när allt fler tycks sakna förmågan och viljan att kommunicera. Det är riktigt obehagligt att omges av människor och man förstår inte vad de säger. Eftersom det är så många olika språk i vårt land berörs alla av denna kakafoni/kackafånig.

    Miljöpartiet vurmar för kollektivtrafik men gör den samtidigt omöjlig att använda genom att den blir alltmer laglös.

    Tror inte att politiker förstår vad det betyder för människor när de berövas på gemensam tystnad och samförstånd.

    Se till att dessa människor sysselsätts och inte dominerar gatubilden så att det flr nyanlända kan bli begripligt hur svenska talas. Om jag kom hit och ville lära mig svenska skulle det försvåra att många många går runt och pratar något helt annat. Fan vet om vad.

    • Somalier – jag vet inte vad jag skall säga, vägrar bara erkänna att syncellerna i mina ögon noterar dem och att cellerna i hjärnan vägrar att erkänna det. Jag vet att eländet vandrar på gatorna men jag vill inte se.

  5. Medborgargarden – med eller utan politisk färg och agenda – är ett symptom på en icke-fungerande polis. Det är den självbehandlingskur som uppstår när den ordinarie bekämpningsformen inte finns, inte fungerar eller inte är tillgänglig.

Kommentera