FRÅN EN AMERIKAN SOM LEVER I SVERIGE. Jag har två månader kvar i Sverige innan jag återvänder hem till USA. Ärligt talat, jag börjar känna mig som killen i en dålig film som lyckas rädda sig två sekunder innan planet kraschar rakt ned i avgrunden. 

Säkerhetsfrågorna med återvändande ISIS-krigare kan lämas åt sidan, när de sociala spänningarna ökar snabbt på grund av de enorma kostnaderna för den exempellösa ökningen av invandringen.

Aftenposten, en av Norges största dagstidningar, gjorde ett stort reportage om den mycket generösa invandringen till Norge (med europeiska mått) jämfört med den häpnadsväckande Kamikazestrategin Sverige genomför.

Artikeln har rubriken ”Fakta om invandringen till Sverige som svenskarna helst inte vill tala om” och sammanfattar galenskapen ganska väl. Vill du inte läsa artikeln så talar diagrammet högt och tydligt för sig självt.

Kåkstäder och nordiska favelor kommer att bli det den nya ”normala” när modulbostadsprogrammet lanseras i varje större stad. Det finns ingen tid att förlora; bostäder för 600 000 nyanlända, lika mycket som ett ett helt nytt Stockholm, måste ordnas för att möta inflödet under de närmaste åren ensam. Det spelar ingen roll att alla vet att dessa favelor blir kloaker av brott, droger och permanent elände i samma ögonblick de skapas.

Kostnaden för denna felaktiga humanism är redan skyhög. För en dryg vecka sedan tog Dagens Industri, den ledande affärstidningen i Sverige, en allvarsam blick på statsfinanserna. Kostnaden för invandringen stod ut: + 205%.

För att motverka detta snabbt växande pengahål, har vänsterregeringen tillkännagivit en störtflod av skattehöjningar och minskade eller avskaffade avdrag.

Avdraget för pensionssparande konton är borta. Skatten på de alternativa fondsparkontona höjs också, även om den exakta nivån inte är fastställd. Den svenska socialförsäkringen går redan med minus, och eftersom alla nyanlända har rätt till pensioner (ibland mer generösa än de som har arbetat och betalat skatt hela livet) är det ett mysterium hur kommande generationer ska överleva utan privat sparande för att kompensera för de oundvikligen krympande statliga pensionerna.

Välgörenhet i secondhandbutiker är från och med i år belagda med en 25 % moms (!) Och avdrag för hushållsnära tjänster (allt från snickeri och VVS till städhjälp och studiehjälp) reduceras eller avskaffas. De tidigare moderata avdragen för vanliga skattebetalare för att få hjälp med småsaker utan att anställa någon har minskat den svarta ekonomin dramatiskt).

Bränsleskatter kommer att höjas avsevärt, med börja med 44 öre per liter från 2016. Men det räcker inte, regeringen smög också in en progressiv skattehöjning genom att länka bränsleskatten till konsumentprisindex plus 2% per år. Så utan att någon politiker behöver lyfta ett finger eller debattera detta kommer kostnaderna för drivmedel att öka successivt. Dagens Industri beräknar att under 30 år, kommer skattehöjningen att vara ca 224%. Det är cirka 30 kronor per liter, eller strax över om $ 12 per gallon!

Sedan finns förstås de traditionella vänsterorienterade målen som fastighetsskatt, återinförande av arvs- och gåvoskatten, allmän förmögenhetsskatt (en andra skatt för dem som har sparat sina redan beskattade pengar).

Vissa poster i lista av skattehöjningar låter som aprilskämt, men är det tyvärr inte. Kylskåp, frysar, tvättmaskiner, dammsugare, mikrovågsugnar, datorer, TV-apparater, mobiltelefoner och liknande varor kommer att beskattas med en ”kemisk skatt” baserad på vikt. Vad sa du? Motiveringen för denna extra skatt är att ”avskräcka användningen av farliga kemikalier i vardagen”. Den nya skatten gäller även linoleumgolvmattor.

Listan kan göras lång, men en sak är uppenbar: Den svenska regeringens jakt på pengar är desperat och världsmästarna på hög beskattning kommer att särskilja sig på ett spektakulärt sätt.

I en fungerande demokrati, skulle detta vansinne stoppas av oppositionen. Tyvärr har de traditionella konservativa partierna kommit överens om att avstå från att invända mot enskilda poster i vänsterns beskattnings orgie. Den ökända överenskommelsen från december togs för att hindra det nationalistiska partiet Sverigedemokraterna från att kräva ett stopp i massinvandringen, och nu alla måste sitta på sina händer fram till nästa val 2018.

Men låt oss inte låtsas som om de ”konservativa” spelar en annan låt än vänstern. Förre statsministern Fredrik Reinfeldt var ledare för Moderaterna, det traditionella låg skatt, lag-och-ordning konservativa partiet. Det var han som medvetet öppnade dammluckorna för invandring under 2011 genom en uppgörelse med Miljöpartiet.

År 2013 meddelade Sverige att de skulle bevilja permanent uppehållstillstånd till alla som sig vara från Syrien eller Eritrea, påstående är oftast tillräckligt, eftersom 90 % av de asylsökande saknar ID-handlingar. Sommaren 2014, just före valet, meddelade Reinfeldt att det inte finns pengar till något annat utom invandringen, men som en humanitär stormakt, borde svenskarna öppna sina hjärtan, sa Reinfeldt.

Nej, detta är inget skämt. Han sade verkligen detta.

Som ett resultat av detta förlorade Reinfeldt valet, och en bra del av de traditionellt konservativa väljarna valde att rösta på SD. Inte för att de hade någon särskild tilltro SD, utan för att de inte hade något val. De övriga sju partierna insisterar alla på bibehållen eller ökad invandring, vilket ger de facto ger Sverigedemokraterna monopol på sunt förnuft.

SD kommer sannolikt att gå om Moderaterna som det näst största partiet före sommaren, men tack vare den tidigare nämnda Decemberöverenskommelsen så kommer inte SD att få något inflytande förrän de når ensam majoritet i riksdagen, så galenskapen kommer säkert att fortsätta med oförminskad styrka under många år framöver.

Vad detta innebär i praktiken är att de med utbildning, kapital och eftertraktad kompetens tenderar att lämna Sverige för att söka lyckan på annat håll. Om en programvaruingenjör kan tjäna dubbelt så mycket och betala halva skatten i Silicon Valley – och fly de sex månader av snö och slask – så kommer han att packa sina väskor och fly så fort han kan och i hans ställe kommer 3-4 outbildade Menainvandrare och takten på dessa ökar.

Enkelt uttryckt, vad Sverige gör just nu saknar motstycke i historien. De amerikanska infödingar hade inget val. Inte heller de australiska aboriginerna. Vissa kommunistiska diktaturer har försökt tvångsförflyttning program och sociala ingenjörssystem (Tibet, ”förryskningen” av de slaviska kulturerna etc.) Men aldrig tidigare har ett folk frivilligt beslutat att bli en minoritet i sitt eget land inom några generationer.

Jag hoppas verkligen att Sverige kommer till sina sinnen och bryter detta kamikaze-dyk ned i avgrunden. Men personligen, tvivlar jag på det, och jag har inte för avsikt att stanna kvar och bevittna det med egna ögon.

THE SWEDEN REPORT
News and commentary by an American living in Sweden