ISLAM/JOURNALISTIK. Svenske Johan Gustafsson, 38, kidnappades den 25 november 2011 i Mali av terrorgruppen Aqim, en nordafrikansk gren av al-Qaida. Det är i dagarna tre år sedan Johan försvann på motorcykelsemester, Johan Gustafsson är en helt vanlig kille som var på äventyrssemester i Mali när han kidnappades på en restaurang i Timbuktu.
För drygt ett år sedan kom det senaste livstecknet från Johan där han i en video släppt av Aqim vädjar till den svenska regeringen om hjälp.
Svenska journalister är väldigt tysta när det gäller johan Gustafsson, men deras tystnad gäller tydligen inte generellt. Som exempel kidnappades journalisterna Magnus Falkehed och Niclas Hammarström i Syrien i november 2014. Tidningarna skrev massor och UD tvingades engagera sig och efter en dryg månad var grabbarna fria.
Samma sak med journalisterna Martin Persson och Johan Schibbye, som satt fängslade i Etiopien. Medierna vräkte på dagligen och pressade regeringen, utrikesminister Carl Bildt fick arbeta hårt och till slut släpptes svenskarna fria.
Dawit Isaak, var också journalist. Det fallet har ännu inte slutat lyckligt trots att han arresterades i september 2001 i Eritrea. Ingen kan dock beskylla svenska media för att vara tysta. Kampanjer, demonstrationerna och namninsamlingar har stått som spön i backen. Hela kultureliten har också engagerat sig, Isaak är ju framtiden från mångkulturen.
Nu missunnar jag absolut inte dessa journalister allt stöd men…men om Johan Gustafsson är det tyst, mycket tyst. Johan är inte journalist utan en helt vanlig kille ute på äventyr på motorcykel med några kompisar.
Vi får hoppas det pågår något i det tysta. Johan Gustafsson och hans familj förtjänar lika mycket draghjälp som journalisterna.
Nederländaren Sjaak Rijke som kidnappades samtidigt med Johan har i varje fall hörts av och han är i söllskap med en fransman – Jag vill meddela min regering att jag hittills inte har hört något officiellt om förhandlingarna, säger den 54-årige Rijke.
Men om icke-journalisten Johan Gustafsson är det tyst, mycket tyst…man vill väl inte kränka de islamistiska vännerna, man han kanske får några ord den 25:e, på treårsdagen…
[…] Är kidnappade Johan glömd? […]
[…] Är kidnappade Johan glömd? […]
Jo men den stora skillnaden är ju att dom två journalisterna
var kommunister, det smäller alltid högre bland den gravt
vänstervridna journalistkåren.
Vi har ju även en så kallad artist som kallar sig Timbuktu, han
brukar ju att älska att visa upp sitt tryne i media och tala om
hur duktig han är, respektive hur dåliga vi Svenskar är.
Kan vi inte skicka ner honom för att förhandla honom fri ?
Fast troligtvis så besitter han inte samma storhet där som
han gör i Sveriges riksdag, där han av någon konstig anledning
ses som kulturpersonlighet.
Han är inte journalist.
Exakt!!!
Skrämmande.
…näämen en (1) sak i taget…vi har ju en Svensk till, Dawit Isaak
haju suttit sens 2001…tur å ordning e de som gäller
Lura på de, kunde inte vi som har 800′ pers i ledet sala 10 buck var?..krävs ba en skyrre ”kontakt”, så ere fixat på nolltid
…förövrigt anser jag (som pettersson brukar säga) att om Saddam fått sitta i ”orubbat bo” hade de vatt lugnt i öknen…han hadde stenkoll på rubbet om va som rörde sig uppe på vinden hos Beduinerna…men yaenksen tog i eget intresse intiativ om att röra om i grytan…bättre skeendet sker där, än på vårt egna territorie, är jag skitbergis på att de språkade…SKÅL VÄNNER
Dawit är fanemig inte svenskare än hans eritreanska landsmän som håller honnom fången
Dawit Isaak är betydligt mer eritreran än ”svensk”. Har innehar dubbla medborgarskap och vistades bara ett fåtal år i Sverige innan han åkte ”hem”, inbillandes sig att hans svenska medborgaskap skylla skydda honom.
Konstigt nog (även om mp skulle älska det) gäller inte svensk lag i Eritrea så nu är läget att Isaak lyder under lokal lag och då får han sitta där han sitter tills vidare..