Arbetet med att få in fler poliser med utländsk bakgrund kommer att bli svårare efter Rikspolisstyrelsens beslut om att man inte kan komma in på polisutbildningen med gymnasiekompetens från en folkhögskola. Det anser representanter för polisen och folkhögskoleväsendet.

I antagningen till polisutbildningen i år hade drygt 7 procent av de antagna utländsk bakgrund, alltså att man är född utomlands eller har två föräldrar som är det. Den siffran är något lägre än vad den var för två år sedan.

Men i flera polismyndigheter runt om i landet har man jobbat aktivt med kampanjer för att få fler med utländsk bakgrund in i poliskårerna. Till exempel så har Hjälmareds folkhögskola jobbat tätt med polisen i Älvsborg och flera elever från skolan har gått vidare till polisutbildningen och därefter börjat arbeta som poliser.

Men i våras ändrade Rikspolisstyrelsen antagningsreglerna till polisutbildningen så att betygsomdömen från folkhögskolor inte längre gäller. Enbart betyg från gymnasieskolor värderas, vilket gör att de elever som läst sin gymnasiekompetens på folkhögskola inte längre kan komma in på polisutbildningen.

Ekot har inte kunnat få en kommentar från Rikspolisstyrelsen, men i en tidigare intervju med Radio Sweden förklarade myndighetens HR-strateg Stefan Sterner, att de nya reglerna är framtagna för att göra det lättare att rangordna de sökande mer rättvist.

– Det går inte att som folkhögskolorna bara ha omdömen, för då blir det en annan grupp så att säga. Det går inte. Vi måste kunna göra en likabedömning för alla sökande, oavsett vilken bakgrund man har.

Enligt Stefan Sterner finns det fortfarande en möjlighet att läsa upp sina betyg på Komvux.

-Pettersson att givetvis ska antagningsreglerna vara lika för alla, inga gräddfiler för vissa grupper…