SKOLAN. Journalisten Thomas Petersson tog ett vikariat på ett högstadium i Stockholm. Han var inställd på att det skulle bli tufft – men inte på att möta en svensk skola i upplösning. ”Mitt brutala uppvaknande pågår under hela min tid på skolan”, skriver han.
I dagarna går tiotusentals elever på sommarlov. Betygen är satta och för många är framtiden utstakad. Långt ifrån alla har anledning att fira.
Vårterminen 2014 arbetar jag för första gången som lärare i den svenska grundskolan. Under närmare fem månader färdas jag söderut, längs tunnelbanans röda linje. Den första veckan sover jag knappt alls på nätterna. Ångesten inför min plötsliga lärargärning i en av Stockholms södra förorter har mig i sitt grepp. Jag hade förväntat mig att det skulle bli tufft, men inte detta. Ska jag fortsätta? Ge upp?
…Händelse läggs till händelse och allra mest slås jag av elevernas attityd och avsaknad av respekt. Bristen på elevansvar, och bristen på regler och konsekvenser från lärarnas och skolledningens sida. En del har ytterkläderna på sig under lektionerna, mössor och jackor. Elever kommer och går, lite hur som helst. Tuggummin tuggas. Elever brottas med varandra. Hög musik på. Några dansar på borden. Ögon stirrar stint in i mobilerna. Spottloskor på golvet. De skriker. Brölar. Okvädingsord riktas mot katedern…Läs resten på DN
Det är intressant att en arbetslös journalist hamnar i verkligheten bland våra pensionsräddare och det sätt han beskriver verkligheten på, den beskrev han troligen inte på samma sätt när han var journalist…
Ovanstående är från dagens skola, nedan några artiklar av Christina Claesson från förra seklet, 1999-2002, som kan jämföras med dagens DN-artikel om skolan…
Skoldebatt 1999-2002
1999 drog jag oavsiktligt igång en våldsam debatt om skolan i Malmö. Jag hade arbetat med en berättarworkshop på Stenkulaskolan och blev fruktansvärt upprörd över den bedrövliga undervisningen.
För att inte hänga ut skolan, som redan hade dåligt rykte, avstod jag från att skriva en debattartikel och valde i stället att skriva ett personligt brev till samtliga politiker i Malmös kommunfullmäktige. Jag hade ont om pengar och tyckte att portot skulle bli dyrt. (Detta var på den tiden då det inte var självklart att alla hade e-post.) En vän rådde mig att i stället sända brevet till varje stadsdelsnämnd. De skulle då ha skyldighet att sända vidare till samtliga politiker. Bra! 10 frimärken istället för närmre hundra. Jag kostade på ett frimärke till Ilmar Reepalu också, för säkerhets skull.
Föga anade jag att brev till stadsdelsnämnder är offentliga handlingar, som regelmässigt bevakas av pressen. Följande morgon ringde Sydsvenskan och sa att de tänkte publicera brevet i dess helhet. Det var inget jag kunde göra åt det, och jag fick inte ens något arvode.
Sen brakade helvetet loss. 2 år av mitt liv kom att ägnas åt detta och här följer mina artiklar den saken, i den ordning de skrevs. En bok blev det också: Tiga eller Tala.
Många hade sagt liknande saker tidigare, men jag tror att skälet att mitt brev fick sådan effekt var att det var just ett brev. Jag berättade personligt, från hjärtat, och rörde vid andras hjärtan. En debattartikel hade inte väckt lika starka känslor.
Min slutsats efter dessa händelser var, att berättarkonsten är det starkaste uttrycksmedel jag har. Jag ägnade de följande tio åren helt åt att utveckla mitt muntliga berättande.
En generation håller på att gå åt helvete, rent ut sagt. Brevet till Malmöpolitikerna 7/10 1999. Skickat till stadsdelsnämnderna en publicerat som offentlig handling i SDS.
Mellan skolans höga mål och den låga verkligheten härskar det fega tigandet artikel i SDS 24/10 1999
Öppet brev till statsminister Göran Persson SDS 11/12 1999
Svaret från regeringskansliet. svar på ovanstående öppna brev 20/9 2000
Går dom att äta? satir Aftonbladet 4/1 2000
Varför såna som jag inte kan bli statsminister SDS 4/3 2001
Hora? Det är väl inget – värre att bli kallad tjock. Moderna Tider maj 2001
56 påståenden om en kass skola SDS 5/3 2000
-Pettersson konstaterar att när S med stödhjul skyller skolans misslyckande på alliansen så ljuger de. Inget av alternativen klarar tydligen att göra något åt en skola som är i upplösning – det är dags att prova ett tredje alternativ…
https://www.flashback.org/t2392142
En ny mycket intressant tråd om en som varit lärare i 10 år
”Jag vill avslöja en hemlighet som svenska lärare alla känner till: svarta och arabiska elever går inte att undervisa på ett normalt sätt,”
[…] Claesson från förra seklet, 1999-2002, som kan jämföras med dagens DN-artikel om skolan…Pettersons (11 juni 2014: Svenska elever tappar mest i hela […]
Invandrarna/utrikarna/ickesvenskarna uppfostrar sina ungar med aga = ingen aga i skolan = ingen respekt gentemot lärarna.
Kort och koncist. Men sant.
Dessutom är det alldeles för många kvinnor som är lärare, de begriper inte att de ska sätta sig i respekt från den allra första stunden.
Minst 70 % skall vara manliga lärare på skolorna.
Sen har vi det här med svenska föräldrar. Nu är det så att nära nog ingen far till dagens elevotyg har gjort värnplikt…många av dessa är fäder är mer eller mindre halvdrägg. Kan ju låta beskt men det är sant, det också.
Och lärarförbundet vill bara elda på eländet men fortsatt massinvandring.
Kompetensen räcker kanske inte längre än till att ”undervisa” massinvandringen !
Det börjar med dåliga föräldrar till i många fall ännu sämre skola som leder till miserabla sysselsättare i bästa fall, annars till skrupulösa bidragstagare med kriminella aktiviteter som ”specialitet”.
Det blir utan överdrift ett samhälle i fritt förfall !
Den svenska skolan är i sanning en veritabel tidsinställd bomb.
https://www.flashback.org/t2391706
Det finns en tråd som fullständigt exploderat på bara några timmar.