SKOLAN. I de svenska klassrummen tappar eleverna mark. Problemen börjar dock redan på vägen dit i form av skolk och förseningar. – Vi svenskar har sett oss som snällast i klassen. Det leder till att klassen blir stökigast, säger författaren David Eberhard.
Kristina Ringqvist har varit lärare i 29 år. Med åren har hon vant sig att elever inte är i tid. – Om en klass innehåller 25 elever… till första lektionen är det väl säkert 3–4 som kommer för sent, säger hon.
Vällingby skola, där Karolina jobbar som SO- och svensklärare är knappast unik i Sverige. När Pisa-studien nyligen presenterades hade Sverige sjunkit inom alla områden.
Bara i en kategori återfinns man i toppen – elever med högst andel sena ankomster. Blott fyra nationer var värre än Sverige.
När det gäller skolk ligger Sverige över OECD-snittet, en utveckling som bevisas genom statistik som CSN tagit fram åt TT.
Andelen gymnasieelever som fått beslut om ogiltig frånvaro har under de senaste åren konstant ökat, från 3,7 procent läsåret 2008/09 till 6,4 procent 2012/13.
– Det är en attitydfråga. Är man angelägen om något kommer man i tid. Det gäller att få ungdomar att tro att utbildning är viktigt, säger Ulf Fredriksson, docent i språkdidaktik vid Stockholms universitet.
Författaren och chefsläkaren David Eberhard ser en enkel förklaring: – Det är en naturlig konsekvens av en kultur där du inte är tillåten att gränssätta för barnen. Jag förstår inte varför föräldrarna har med skolan att göra för de kan uppenbarligen inte stå emot sina barn.
– För att skolan ska kunna sköta sitt uppdrag måste den få auktoriteten som krävs men det har blivit fult att säga att läraren ska ha makt, när det är fullkomligt självklart.
När Eberhard skrev sin bok, ”Hur barnen tog makten”, fick han internationell uppmärksamhet om ”hur svensk uppfostran skapat en nation av snorungar” (Daily Telegraph). Men han ser en naturlig koppling, svag studiedisciplin ger också svaga provresultat. Och bakom varje barn finns som bekant föräldrar med ett ansvar.
– Vi sviker våra barn. De är de som är offren för den snälla kravlösa attityden. Det måste man få folk att förstå – det är inte snällt att vara kravlös, säger han.
– Pettersson anser att tillsammans med språkkunskaper (svenska) är ordning och reda det viktigaste i skolan. De som påstår något annat har glömt hur det var…
Matematik är väl också ett kärnämne Pettersson, såsom senare Fysik och Kemi blir viktiga ämnen för naturvetare och tekniker. När det gäller språk, så ska det finnas åtminstone ett språk förutom engelska och svenska, men det får inte vara hemspråk. Det kan gått några föräldrar ha själva, på ideell basis. Särskilt dom som saknar jobb och går på bidrag. De får ta ut en avgift av de andra föräldrarna, så blir det lite rättvisa.
Olli.
Tänker du på arabiska,eller zigenska när det gäller ”hemspråk” ?
Kul att Sverige är bra på något i alla fall!
Dumheter! Det här beror på en ökad anmälningsfrekvens och ingenting annat!
OK, men det finns väl en orsak till att man anmäler?
Ditt resonemang bygger på att man i andra länder inte anmäler skolk i samma utsträckning. Siffror på detta? Kanske att det de facto beror på att skolket inte är lika utbrett i andra länder?
Erik, jag förstår att du skriver detta med ironi, men det tycks flyga över och förbi ett antal läsare på Petterssons, dom brukar ju vara skärpta med det är dagen efter kanske.