Zoran har under de senaste tio åren levt som vilken Svensson som helst – med jobbet på den egna firman, bil, familj och egen belånad bostadsrätt i södra Stockholm. Men för två veckor sedan ställdes allt på ända, då gränspolisen kom till Zorans arbetsplats och förde honom till Migrationsverkets förvar i Flen.

Sedan dess lever Zoran och hans familj i ett chocktillstånd. –  Jag har gjort allting rätt från första början. Jag har registrerat min firma på Patent- och registreringsverket, jag har gått till Skatteverket och fått F-skattsedel. Under de senaste fem åren har jag betalat över 1,5 miljoner i skatt i Sverige. Jag förstår inte, säger Zoran.

För sju år avslogs Zorans ansökan om uppehållstillstånd – ett beslut som Zoran överklagade 2006. Sedan dess har han inte hört något, uppger han.

– Jag har väntat på besked. Jag har fått alla mina räkningar dit, men ingenting från dem om mitt uppehållstillstånd, säger han.

Men enligt Migrationsverket har Zoran fått flera kallelser till möten som han uteblivit från. I november 2006 överlämnades ärendet till gränspolisen, eftersom då Zoran betraktades som ”avviken”. Rutinen är att då göra en efterlysning på personen, som preskriberas efter fyra år. Det skulle betyda att det första avvisningsbeslutet i Zorans fall upphörde att gälla 2010.

Av någon anledning har gränspolisen nu prövat ärendet igen, vilket har lett till ett nytt beslut om avvisning. Där står att Zoran ”hållit sig undan från svenska myndigheter”. Men under den tid han varit efterlyst, mellan 2006 och 2010, har han fortsatt att leva precis som vanligt.

Med det tillfälliga personnummer han fått när han kom till Sverige har han registrerats som bilköpare hos Transportstyrelsen, han har fått F-skattsedel från Skatteverket och tagit banklån för att köpa en egen bostadsrätt. Detta tyder på att han inte försökt gömma sig från myndigheterna – han har tvärtom aktivt sökt upp dem.

Per-Uno Johansson, chef för utredningsavdelningen vid gränspolisen på Arlanda, tycker att det låter ”märkligt” att ingen på de svenska myndigheter Zoran varit i kontakt med har reagerat.

– Det kan i undantagsfall bli så. Det finns märkliga ärenden, säger han.

Men enligt juristen Hanna Lundberg på Stockholms Asylbyrå, är Zorans situation inte alls ovanlig.

– Det är ett vanligt problem att människor som söker sig till Stockholms Asylbyrå har trott att de befunnit sig lagligt i landet. De har arbetat och betalat skatt i Sverige kanske under många år. Att de sen inte har uppehållstillstånd att vara här kommer oftast som en överraskning för dem. Det finns idag ett samarbete mellan Migrationsverket och Skatteverket. Dock finns vissa begränsningar i informationsutbytet mellan myndigheter, vilket uppenbarligen påverkar fall som detta.”

I kväll klockan 21 går planet till Serbien. Men Zorans sambo och deras gemensamma barn, som har levt nästan hela sitt tioåriga liv i Sverige, hoppas fortfarande att allt ska vara ett misstag.

–  Polisen kom bara och hämtade honom från jobbet. Vi har inte fått veta någonting, inte från polisen och inte från Migrationsverket. Vår son är 10 år och jätteduktig i skolan. Men nu bara han ligger hemma och gråter, säger mamman Ana.

-Pettersson håller med, det finns märkliga ärenden. Våldtäktsmän och brottslingar får stanna, de som gjort det mesta, inte allt rätt, och jobbar och sköter sig åker ut.

Zoran klarar väl inte konkurrensen så vi byter ut honom mot en analfabet från Somalia…

Metro