För drygt fyra veckor sedan gjorde Dagens Nyheter gällande att Polismyndigheten i Skåne hade ett olagligt register baserat på etnicitet. Svaren på de frågor SIN ställde med anledning av medieuppgifterna besvarades på onsdagen.

Nu har Polismyndigheten i Skåne skickat skriftligt svar på ett antal frågor som Säkerhets och integritetsskyddsnämnden ställt med anledning av medieuppgifter angående påstått olagligt register baserat på etnicitet. I svaret redogörs för omständigheter som ligger till grund för arbetet inom kriminalunderrättelsetjänsten, och som är skälet till upprättandet av den omdiskuterade uppgiftssamlingen. Samtidigt tillbakavisas påståendet att det skulle ha hanterats i strid med lagstiftningen.

Det var sent på söndagskvällen den 22 september som myndigheten kontaktades per telefon av en reporter på Expressen i Stockholm. Han berättade då att han visste att Dagens Nyheter i sin måndagstidning skulle avslöja att Skånepolisen förde ett olagligt register över romer som var baserat på etnicitet och ville ha en kommentar till detta.

– Det spontana och direkta svaret var att påståendet lät helt orimligt. Jag bad att få återkomma inom kort med ytterligare kommentarer. Efter att ha varit i kontakt med företrädare för länskriminalavdelningen och Polisområde Mellersta Skåne, där det olagliga registret påstods vara upprättat återkom jag till reportern på Expressen och vidhöll mitt tidigare påstående att vi inte hade något biologiskt baserat register där romer särskildes, berättar polismyndighetens pressekreterare Lars Förstell.

Dagens Nyheter publicerade artikeln på sin webbplats klockan ett på natten. Sju minuter senare publicerade Expressen en omfattande artikel där det framgick att man hade betydligt mer kunskap om Dagens Nyheters påstående än man ville avslöja vid söndagskvällens telefonintervju.

Dagens Nyheter hade, visade det sig senare, gjort ett medvetet och strategiskt val att inte ge företrädare för Polismyndigheten i Skåne möjlighet att kommentera deras påståenden i samband med publiceringen. I stället blev det Expressen som förmedlade myndighetens tillbakavisande av uppgifterna som Dagens Nyheter förde fram.

Samma dag som publiceringen ägde rum kontaktade Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden (SIN) Polismyndigheten i Skåne och begärde att blir informerad om hur det förhöll sig med den aktuella registreringen av uppgiftssamlingen. Därefter har ytterligare två möten hållits mellan polismyndigheten och SIN. Mötena resulterade i en lista med ett antal frågor som främst kretsade kring ändamål och syfte med registreringen.

– Under de diskussioner som varit har vi redogjort för på vilket sätt uppgifterna hanterats och vilket syftet varit. Eftersom det så bestämt påstods att det material som Dagens Nyheter fått del av var olagligt, upprättade vi samtidigt en anmälan om tjänstefel så att en åklagare därmed kunde inleda en brottsutredning, säger polismyndighetens chefsjurist Monica Nebelius.

I och med att anmälan upprättades blev allt material i uppgiftssamlingen otillgängligt för polismyndighetens personal. Därför blev det i inledningsskedet också omöjligt för polismyndigheten att ge sin förklaring till på vilket sätt uppgiftssamlingen använts, vilka skälen för dess existens var, dess närmare innehåll och att kunna möta påståendena om att det rörde sig om olaglig registrering baserad på etnicitet.

– Efterhand har vi mer i detalj kunnat gå igenom materialet och kan därför i svaret till SIN redogöra för hur vi, i enlighet, med lagstiftningen upprättat det som kallas gemensam uppgiftssamling. Ett arbetssätt som syftar till att kartlägga personers kopplingar till varandra utifrån en brottsmisstanke. Detta är en metod som används inom kriminalunderrättelseverksamheten och som ligger helt inom ramen för det ansvar polisen har att förebygga och beivra brott, säger Stefan Sintéus som är chef för länskriminalavdelningen i Skåne och ytterst ansvarig lokalt för det beslut som ligger till grund för denna och många andra uppgiftssamlingar som finns i myndigheten.

En av de uppgifter som väckt många och starka känslor är att det i uppgiftssamlingen, som omfattar drygt 4 000 personuppgifter, finns uppgifter om avlidna och drygt 1 000 personuppgifter gällande barn under 15 år.

– Det finns enligt vår redovisning till SIN goda skäl till detta. När det gäller i synnerhet barnen, har vi dock valt att redovisa dessa i en sekretessbelagd bilaga. Vi bedömer att det skulle innebära men, inte bara för barnen utan även andra som finns med i den uppgiftssamling som i sig är omgärdad av sekretess men som vi vet är spridd till i vart fall Dagens Nyheters redaktion. För SIN blir självfallet samtliga uppgifter redovisade så att de ska kunna få en helhetsbild av vårt arbete och därmed göra en grundlig bedömning i sin granskning, säger Monica Nebelius.

I svaret ges en särskild beskrivning av orsaken till att barn kan förekomma i polisens uppgiftssamlingar. Här pekas särskilt på att de kan förekomma dels som brottsoffer men även för att barn används i organiserad brottslighet. Det sistnämnda till exempel i samband med narkotikabrottslighet där barnen bär narkotikan eller för att bereda sig tillträde till äldre personers bostäder.

Genom en slumpmässig kontroll ifall personer som finns i den aktuella uppgiftssamlingen förekommer i något polisregister över misstänkta eller dömda personer framkom att 626 av de 1 235 kontrollerade personerna förekom. Den huvudsakliga brottsligheten är av karaktären bostadsinbrott, åldringsbrott och bedrägerier.

Läs mer hos Polisen