Hur är det egentligen med “svartskalle-majoriteten” på våra fängelser? Är den enorm som Jan Guillou påstod redan 1996?

Från kriminalvården får vi inga svar. De får nämligen inte berätta hur det ser ut. Statistiken över invandrarnas över-representation i brott säger desto mer. Den bekräftar den – som Guillou skriver – “närmast chockartade bild” som han fick under ett besök på Norrtäljefängelset. Och det är ändå 16 år sedan och ingen tror bäl det blivit bättre sedan dess.

När man tittar på den magra statistik som våra myndigheter har publicerat så får man inte intryck av att det inte är så illa. Anledningen till det är att Brå:s favoritkategori “samtliga brott” knappast är ett bra mått på hur det ser ut i våra fängelser. I “samtliga brott” blandas klotter, cykelstölder och snatterier med mord, våldtäkt, misshandel  och rån.

När “Brottsligheten minskar” eller när “Invandrare är något överrepresenterade i brottslighet” är det just “samtliga brott” som det refereras till. Men invandrarnas överrepresentation är mycket större när det gäller vissa brott. Brotten som kan leda till fängelse.

Studera diagrammet nedan och läs mer på Affes statistikblogg.

Den rosa delen är “normalrepresentationen”. Det vill säga, den andel brott som de folkbokförda med utländsk bakgrund hade begått om de proportionellt sett hade begått lika många brott som svenskarna. Den röda delen visar antalet brott som samma grupp har begått på grund av att de är överrepresenterade. Den gula delen är andelen brott som har begåtts av de icke folkbokförda. Asylsökande, illegala invandrare, turister etc.1

Ja vad ska man säga? Det ser inte så bra ut. Men det kan mycket väl vara ännu värre heller hur Myten Ullenhag?